Prijedor
Prijedor uttal (kyrilliska: Приједор) är en stad och kommun i nordvästra Bosnien-Hercegovina i den historiska regionen Bosanska Krajina, vid floden Sanas strand. Det är den näst största staden i entiteten Republiken Srpska. Kommunen har en area på 833 km² och hade 1991 112 543 invånare.
| Prijedor Приједор | ||
| stad | ||
|
||
| Land |  Bosnien och Hercegovina
| |
|---|---|---|
| Entitet |  Republika Srpska
| |
| Yta | 834 km² | |
| Folkmängd | 32 342 (2013) | |
| Befolkningstäthet | 39 invånare/km² | |
| Borgmästare | Marko Pavić DNS | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Postnummer | 79 000 | |
| Riktnummer | (+387) 052 | |
| Geonames | 3192409 | |
 | ||
| Webbplats: www.opstinaprijedor.org | ||
Prijedor med dess omnejd har haft ett blodigt förflutet. Under andra världskriget mördades ett stort antal civila och barn, mestadels serber, av kroatiska Ustaša och tyska Wehrmacht[1]. I Kozara finns ett minnesmärke av Dušan Džamonja vilket är tillägnat regionens partisaner som stupade i motståndsrörelsen under andra världskriget. Under Bosnienkriget (1992-1995) fanns i närheten av Prijedor de ökända lägren Omarska, Keraterm och Trnopolje, vilka etablerades 1992 på order av bosnienserbernas ledare Radovan Karadžić för att internera regionens bosniakiska och kroatiska befolkning. I Prijedor förekom även massvåldtäkter och avrättningar av bosniaker, bosnienkroater och serber av den bosnienserbiska armén [2][3]. Den bosnienserbiske politikern Milomir Stakić från Prijedor dömdes av den internationella domstolen i Haag till 40 års fängelse för våldshandlingarna som den bosnienserbiska armén utförde 1992 i Prijedor[4].
Den svenske skådespelaren Dragomir Mrsic föddes i Prijedor 1969, men utvandrade till Sverige i unga år.
Demografi redigera
Kommunens befolkning är jämnt fördelad mellan tätort och landsbygd. Serberna är i majoritet i kommunen med över 75 000. I kommunen bor även nära 23 000 bosniaker och 2 000 kroater. Vid den sista befolkningsräkningen i Jugoslavien år 1991 innan krigsutbrottet var de serbiska och bosniakiska befolkningsgrupperna jämnstora, den sistnämnda något större (43,9 % jämfört med 42,3 %). Bosnienkriget (se ovan) har dock ändrat balansen; antalet bosniaker är hälften idag visavi 1991 och antalet kroater endast en tredjedel.
Referenser redigera
- ^ Massacres and Attrocities of WWII in Eastern Europe Arkiverad 16 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Marlise Simons, "5 Bosnian Serbs Guilty of War Crimes at Infamous Camp," The New York Times, November 3, 2001.
- ^ Marlise Simons, "3 Ex-Guards at Bosnia Camp Are Sentenced by Hague Panel," The New York Times, November 14, 2001, p. A6.
- ^ Milomir Stakić judgement file at United Nations’ ICTY website