Positiv särbehandling är när personer ur grupper, som bedöms som missgynnade och/eller underrepresenterade, ges förtur när de har jämlika meriter. Det kan till exempel gälla tillsättning av tjänster på en arbetsplats.[1]

I Sverige är det tillåtet med positiv särbehandling på grund av kön.[1]

Positiv särbehandling används som ett verktyg, i bland annat svensk jämställdhetspolitik[förtydliga], för att skapa en jämnare könsfördelning inom något samhällsområde.

SverigeRedigera

I Sverige får positiv särbehandling användas när det gäller antagning till exempelvis högskolor, men inte skolor som omfattas av skollagen.[2] I Sverige är det inte tillåtet att positivt särbehandla på grund av etnicitet. Däremot kan kulturell färdighet ses som meriterande.[3] Vidare måste meriterna hos de som ställs mot varandra vara identiska för att arbetsgivaren ska ha rätt att nyttja positiv särbehandling som verktyg.[4] Således blir positiv särbehandling ett svårtillämpbart verktyg i praktiken, då meriter mellan individer sällan är identiska.[förtydliga] Just kravet på identiska meriter mellan de individer som ställs mot varandra, och eventuellt särbehandlas, är det som skiljer positiv särbehandling mot kvotering. I övrigt är de två verktygen desamma.[5]

I Diskrimineringslagen går det exempelvis att läsa följande

Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
– Diskrimineringslag (2008:567)[6]

Kritik mot positiv särbehandlingRedigera

De som är kritiska till positiv särbehandling, menar att detta är en form av omvänd diskriminering.[vilka?] Positiv särbehandling, menar man, är samma sak som negativ särbehandling från den överrepresenterade gruppens perspektiv. Om man väljer in en person från en underrepresentativ grupp, väljer man på samma gång bort en person från den överrepresenterade gruppen trots exempelvis samma meriter. Det blir helt enkelt en hårfin skiljelinje mellan positiv särbehandling och Diskriminering. Just kritiken mot positiv särbehandling handlar ofta om att det i praktiken rör sig om Diskriminering, trots att intentionen var god. Just intentionen och syftet till diskrimineringen kan sägas vara det som skiljer mellan regelrätt diskriminering och positiv särbehandling. En stark röst i Sverige mot just positiv särbehandling är organisationen Centrum för rättvisa, där bland annat Gunnar Strömmer har ställt sig kritisk. Han menar att diskriminering, oavsett hur gott syftet än må vara till att den genomförs, ändå undantagslöst alltid är diskriminering och att ingen människa får göras till medel för högre samhällsmål.[7]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Diskriminerad på jobbet? - DO”. www.do.se. https://www.do.se/om-diskriminering/diskrimineringsforbud-inom-olika-omraden/diskriminering-missgynnande-arbetslivet/. Läst 14 september 2020. 
  2. ^ ”Diskriminering inom utbildningsområdet - DO”. www.do.se. https://www.do.se/om-diskriminering/diskrimineringsforbud-inom-olika-omraden/diskriminering-inom-utbildningsomradet/. Läst 14 september 2020. 
  3. ^ Cwejman, Adam (10 december 2018). ”Positiv särbehandling leder till diskriminering”. gp.se. http://www.gp.se/1.11638742. Läst 14 september 2020. 
  4. ^ ”Kvotering | Nationella sekretariatet för genusforskning”. www.genus.se. https://www.genus.se/ord/kvotering/. Läst 4 december 2017. 
  5. ^ AB, Lawline. ”Positiv särbehandling på grund av kön - Arbetsrätt - Lawline”. lawline.se. https://lawline.se/answers/positiv-sarbehandling-samt-foretradesratt. Läst 14 september 2020. 
  6. ^ Riksdagsförvaltningen. [http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567 ”Diskrimineringslag (2008:567) Svensk författningssamling 2008:2008:567 t.o.m. SFS 2017:1128 - Riksdagen”]. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567. Läst 4 december 2017. 
  7. ^ Rennerfeldt, Jakob. ”"Positiv särbehandling är också diskriminering"”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvotering/positiv-sarbehandling-ar-ocksa-diskriminering_537311.html. Läst 4 december 2017.