Positiv särbehandling
Positiv särbehandling är när personer ur grupper, som bedöms som missgynnade och/eller underrepresenterade, ges förtur när de har jämlika meriter. Det kan till exempel gälla tillsättning av tjänster på en arbetsplats.[1]
I Sverige är viss positiv särbehandling på grund av kön tillåtet, medan särbehandling på grund av någon av de övriga diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen som grundregel är förbjudet.[1][2]
Positiv särbehandling används som ett verktyg, i bland annat svensk jämställdhetspolitik[förtydliga], för att skapa en jämnare könsfördelning inom något samhällsområde.
Sverige Redigera
I Sverige är det är det som grundregel inte tillåtet att positivt särbehandla på andra grunder än kön. Däremot kan t.ex. kulturell färdighet under särskilda omständigheter ses som meriterande.[3] Vidare måste meriterna hos de som ställs mot varandra inte skilja sig påtagligt och särbehandlingen måste stå i proportion till ändamålet för att positiv särbehandling med kön som grund ska vara tillåtet. Dessutom får inte en egenskap, till exempel den sökandes kön, vara automatiskt eller ovillkorligt avgörande. En objektiv bedömning måste göras av exempelvis en arbetssökandes alla meriter och personliga förhållanden.[4] Således blir positiv särbehandling ett svårtillämpbart verktyg i praktiken. Kraven som svensk lag ställer upp gör att positiv särbehandling skiljer sig från kvotering. I övrigt är de två verktygen desamma.[5]
I Diskrimineringslagen går det exempelvis att läsa följande
” | Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. | „ |
– Diskrimineringslag (2008:567)[6] |
Kritik mot positiv särbehandling Redigera
De som är kritiska till positiv särbehandling, menar att detta är en form av omvänd diskriminering.[vilka?] Positiv särbehandling, menar man, är samma sak som negativ särbehandling från den överrepresenterade gruppens perspektiv. Om man väljer in en person från en underrepresentativ grupp, väljer man på samma gång bort en person från den överrepresenterade gruppen trots exempelvis samma meriter. Det blir helt enkelt en hårfin skiljelinje mellan positiv särbehandling och Diskriminering. Just kritiken mot positiv särbehandling handlar ofta om att det i praktiken rör sig om Diskriminering, trots att intentionen var god. Just intentionen och syftet till diskrimineringen kan sägas vara det som skiljer mellan regelrätt diskriminering och positiv särbehandling. En stark röst i Sverige mot just positiv särbehandling är organisationen Centrum för rättvisa, där bland annat Gunnar Strömmer har ställt sig kritisk. Han menar att diskriminering, oavsett hur gott syftet än må vara till att den genomförs, ändå undantagslöst alltid är diskriminering och att ingen människa får göras till medel för högre samhällsmål.[7]
Se även Redigera
Referenser Redigera
- ^ [a b] ”Diskriminerad på jobbet? - DO”. www.do.se. https://www.do.se/om-diskriminering/diskrimineringsforbud-inom-olika-omraden/diskriminering-missgynnande-arbetslivet/. Läst 14 september 2020.
- ^ ”Diskrimineringslagen”. www.do.se. Diskrimineringsombudsmannen. 18 oktober 2022. https://www.do.se/diskriminering/lagar-om-diskriminering/diskrimineringslagen. Läst 25 december 2022.
- ^ Cwejman, Adam (10 december 2018). ”Positiv särbehandling leder till diskriminering”. gp.se. http://www.gp.se/1.11638742. Läst 14 september 2020.
- ^ ”Universitet skickade bara ut information om att söka forskningsmedel till kvinnor”. www.do.se. Diskrimineringsombudsmannen. 10 september 2021. https://www.do.se/kunskap-stod-och-vagledning/tvister-domar-och-tillsynsbeslut/arbetsliv/universitet-skickade-bara-ut-information-om-att-soka-forskningsmedel-till-kvinnor. Läst 25 december 2022.
- ^ AB, Lawline. ”Positiv särbehandling på grund av kön - Arbetsrätt - Lawline”. lawline.se. https://lawline.se/answers/positiv-sarbehandling-samt-foretradesratt. Läst 14 september 2020.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Diskrimineringslag (2008:567) Svensk författningssamling 2008:2008:567 t.o.m. SFS 2017:1128 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567. Läst 4 december 2017.
- ^ Rennerfeldt, Jakob. ”"Positiv särbehandling är också diskriminering"”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvotering/positiv-sarbehandling-ar-ocksa-diskriminering_537311.html. Läst 4 december 2017.