Öppna huvudmenyn
Polkagris.
Inslagna polkagrisar i olika färger och smaker.

En polkagris är en typ av hårt godis bestående av vatten, socker, pepparmintsolja eller -arom, glukos och ättika. Den klassiska varianten är röd-vit-randiga stänger. Polkagrisar brukar förknippas med den småländska orten Gränna, där de började tillverkas 1859. Polkagrisar hör ofta julen till.

Innehåll

HistoriaRedigera

Amalia Eriksson fick 1859 tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och tillverka karameller. Hon var den första i Sverige som tillverkade polkagrisar. Tillverkningen, i ett tidigare tullhus vid dåvarande södra infarten till Gränna, utvecklades bra, och Amalia Eriksson fick så småningom flera efterföljare med polkagristillverkning i staden.

Polkagrisar är uppkallade efter dansen polka[1], som var populär vid tidpunkten.[2] Enligt Marabou kallades en sötsak för gris under denna tid, vilket ska ha bidragit till namnet.[3]

TillverkningRedigera

 
Tillverkning av polkagrisar, där degen sträcks.
 
Handgjord polkapokal från Gränna glashytta.

Socker, vatten och ättika upphettas. Degen kyls ned på ett kylbord och delas upp i två delar. Den ena delen färgas röd, medan resten av degen får vit färg genom att luft arbetas in i den. Därefter tillsätts pepparmyntsolja som smaksättning. När degarna stelnat till lite så sammanfogas den röda och vita degen, formas till en lång stång som vrids för att få det randiga utseendet. Slutligen klipps degstången i lika stora bitar, innan de färdiga polkagrisarna förpackas och säljs.

VarianterRedigera

Små polkagriskarameller brukar bland annat säljas i strutar på marknader. I dagligvarubutiker brukar även dessa kallas polkagrisar, men de kan även gå under andra namn såsom polkakuddar[4].

Polkagrisar med ena änden böjd till en krok kallas ofta polkakäppar.[5] Polkakäppar kan hängas upp som julpynt och mindre sådana som julgransprydnad.

Det finns även polkaspån, som är spiralformade, och polkanappar. En polkanapp liknar en stor napp och brukar bestå av ett oätligt handtag (ögla) av plast och en sugdel av polkagris. Den kan även ha ett band, exempelvis presentband eller nyckelband, som är fäst i öglan.

Utifrån bassmaken har varianter med smaker som tuttifrutti, jordgubb, blåbär och hallon utvecklats. Dessa brukar dock inte kallas för polkagrisar, utan karamellstänger.

VärldsrekordRedigera

Världens största polkagris tillverkades av Franssons inför en festival i Gränna den 27 juli 2003. Den vägde 2,3 ton och var 2 meter och 24 centimeter lång.[6]

VM i polkagrisbakning hålls i Gränna varje år där bästa sockerbagare utses.

Vinnare:

  • 1994 Axel Madsen
  • 1995 Franssons
  • 2003 Polkapojkarna AB
  • 2004 Polkapojkarna AB
  • 2005 Cabbes polkagrisfabrik
  • 2006 Cathanna Polkagrisar
  • 2007 Polkapojkarna AB
  • 2008 Polkapojkarna AB
  • 2009 Franssons
  • 2010 Franssons
  • 2011 Polkapojkarna AB
  • 2012 -
  • 2013 Polkaprinsen

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Polka: polkagrisar i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  2. ^ ”polkagris - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%83%C2%A5ng/polkagris. Läst 17 december 2018. [död länk]
  3. ^ Marabou: Polkipedia Läst: 17 november 2010.
  4. ^ ”Baka polkagrisar - Omdömen - Polkaprinsen - TripAdvisor” (på sv). www.tripadvisor.se. https://www.tripadvisor.se/ShowUserReviews-g679657-d10750657-r485852990-Polkaprinsen-Granna_Jonkoping_County.html. Läst 8 januari 2019. 
  5. ^ "Polkakäppar". Arkiverad 4 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Solberga.nu. Läst 27 november 2014.
  6. ^ Guinness World Records 2010. Bonnier Fakta. 2009. sid. 8. ISBN 978-91-7424-033-7 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera