Wikipedia

Ideologi

Artikel Diskussion
(Omdirigerad från Politiska ideologier)
Question book-4.svg
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver, samt om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi". Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Till de klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier utformades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi, även kallad ekologism, likaså räknas även anarkism, feminism och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan de nämnda ideologier, samt andra onämnda. Alla politiska partier har också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden, ofta är denna kompass en blandning av olika ideologier i egen mix. Ideologier får ävenså olika prägling utifrån olika grupperingars och individers tolkningar, samt förgreningar i varierande riktningar och blandningar.

Ett sätt att illustrera ideologier och dess förhållande till varandra.

ÖverideologiRedigera

En överideologi är en ideologi som kan anpassas och inkorporeras i andra ideologier, så att de olika ideologierna delar samma överideologi, trots att de i övrigt kan ha motstridiga tankar och idéer. I västvärlden fungerade nationalismen som politisk överideologi under 1800-talet och fram till omkring mitten av 1900-talet. Från tiden efter andra världskriget har demokratin fungerat som den gemensamma politiska överideologin, som praktiskt taget alla politiska rörelser delar.

Anarkistiska ideologierRedigera

Feministiska ideologierRedigera

Gröna ideologierRedigera

Konservativa ideologierRedigera

Kristdemokratisk ideologiRedigera

Liberala ideologierRedigera

Nationalistiska ideologierRedigera

Nyandliga ideologierRedigera

Socialistiska ideologierRedigera

Andra "ideologier"Redigera

Förutom de ovan nämnda finns ett flertal ideologier eller pseudoideologier. Humanism, Human-etik, Transhumanism, Imperialism, Kolonialism, Internationalism, Nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, Ny-Hellenism [1][2][3], Utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, direktdemokrati, Modernism[4] med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism. Utöver det så har även tankar om den politiska modernismen tillkommit på 2020-talet.

Svenska partier och ideologiRedigera

Enligt vanligt sätt att se på ideologier i Sverige är att placera olika partier på höger-vänster-skalan. Skalan handlar bland annat om synen på förhållandet mellan det privata och det offentliga.

Till höger finns liberalism och närbesläktade ideologier, som förespråkar fria marknader med lågt statligt ingripande, individualism, låga skatter, avregleringar och så vidare. Till vänster finns kollektivism, som förespråkar höga skatter och omfördelning av pengar (se fördelningspolitik) genom så kallade transfereringssystem (som sjukförsäkring, a-kassa med flera), utbyggd offentlig sektor, samt en allt större statlig/kommunal kontroll och regleringar över olika delar av samhällsekonomin.

Skalan handlar också bland annat om synen på människan. Vänsterideologier betonar ibland att människan behöver vägledning av myndigheter för att kunna fatta bra beslut (ibland anses att myndigheter måste bestämma åt människan), medan högerideologier i högre utsträckning ser människan som en rationell varelse som kan fatta beslut på egen hand. Av samma anledning brukar det också vara vanligare att högerideologier fordrar ansvarstagande.

I dagens Sverige är det en vanlig uppfattning att det blir allt svårare att urskilja politiska särarter och att skillnaden mellan höger och vänster har blivit mindre tydlig. Bland de etablerade partierna i Sverige finns därför en samsyn att staten ska ge en god välfärd för sina medborgare och att detta finansieras med skattemedel. Bland småpartierna däremot finns det extrema partier både till höger och till vänster.

Partiernas ideologier i SverigeRedigera

Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen

Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen

Ideologi enligt marxismenRedigera

I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.

Ideologi och moralRedigera

Psykologerna Jonathan Haidt, Jesse Graham och Craig Joseph har inom moralpsykologin utvecklat moralfundamentsteorin. Den går ut på att olika uppsättningar av ”moraliska fundament” leder människor till att nå olika ståndpunkter. Teorin har använts för att förklara människors ideologiska hemvist samt förekomst av brist på förståelse mellan politiska motståndare. Forskningen har visat att konservativa tillämpar en större palett av moraliska fundament än vad socialister och socialliberaler gör.[13] Det innebär att konservativa förstår socialisters och socialliberalers moraliska fundament, medan socialister och socialliberaler kan vara helt oförstående inför hur konservativa resonerar. Socialister och socialliberaler kan därför uppfatta moraliskt baserade konservativa uttalanden eller beteenden som om de vore grundade i något annat – i bästa fall självintresse, i värsta fall ondska.[14] Moralfundamentsteorin erbjuder därmed en modell för att förstå uppkomsten av ideologisk polarisering och Haidt är även verksam för att motverka sådan polarisering.[15]

Andra ideologiska frågorRedigera

Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.

ReferenserRedigera

  1. ^ Greeks losing interest in Hellenism Arkiverad 8 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.,14 april 2009
  2. ^ Speech of Prime Minister Mr. Kostas Karamanlis to the Greek community of Sydney, Ministry of Foreign Affairs - Greece in the World, 22 maj 2007
  3. ^ Maria A. Raptis, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111018192050/http://www.helvidius.org/files/1998/1998_Raptis.pdf. Läst 18 augusti 2009.  Greece: A Study in Nationalism], våren 1998
  4. ^ ”Political Modernism : diladay” (på amerikansk engelska). reddit. https://www.reddit.com/user/diladay/comments/ncruuu/political_modernism/. Läst 15 maj 2021. 
  5. ^ ”Våra idéer”. Centerpartiet. https://www.centerpartiet.se/var-politik/vara-ideer/. 
  6. ^ ”Frihet att växa - Folkpartiet liberalernas partiprogram” (PDF). Folkpartiet Liberalerna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826050024/http://www.folkpartiet.se/upload/Dokument/partiprogram_webb.pdf. 
  7. ^ ”Principprogram” (PDF). Kristdemokraterna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 9 april 2012. https://web.archive.org/web/20120409161538/http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/~/media/Files/VarPolitik/Principprogram/kd_principprg.pdf.ashx. 
  8. ^ ”Partiprogram” (PDF). Miljöpartiet de gröna. sid. 1. Arkiverad från originalet den 27 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120127054859/http://mp.se/files/82000-82099/file_82014.pdf. Läst 25 januari 2012. 
  9. ^ ”2001:års Idéprogram”. Moderaterna. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524185851/http://www.moderat.se/web/2001_ars_Ideprogram_2.aspx. 
  10. ^ ”Partiprogram för Socialdemokraterna” (PDF). Socialdemokraterna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 27 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120227012531/http://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/V%C3%A5rt%20parti/partiprogram.pdf. 
  11. ^ ”Partiprogram” (PDF). Vänsterpartiet. sid. 3. http://www.vansterpartiet.se/images/stories/media/dokument/politiskaprogram/partiprogram_08_inlaga.pdf. [död länk]
  12. ^ ”Sverigedemokratiskt principprogram 2011” (PDF). Sverigedemokraterna. sid. 3. Arkiverad från originalet den 6 september 2018. https://web.archive.org/web/20180906203218/https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf. Läst 8 april 2018. 
  13. ^ Graham, Jesse; Haidt, Jonathan; Nosek, Brian A.: ”Liberals and Conservatives rely on different sets of moral foundations”, Journal of personality and social psychology, vol. 96 (2009), s. 1029–1046, länk.
  14. ^ ”Jonathan Haidt explains our contentious culture”, TV-program (Public Square Media, Inc., Lebanon), publicerat 2012-02-03, länk.
  15. ^ Bland de projekt mot politisk polarisering som Jonathan Haidt medverkar i märks CivilPolitics.org, Better Angels och The Asteroids Club.

Se ävenRedigera

 
 Wikiquote har citat av eller om Ideologi.
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ideologi&oldid=51901644#Politiska_ideologier"