Pilens backe
Pilens backe är en gammal och ofta omtalad gata centralt belägen i Linköping samt ett populärt motiv inom konsten.
Gatan är idag en gångväg som löper genom kvarteren Ekvatorn och Elden, norrut från Nygatan uppför en brant backe och mynnar genom ett portvalv ut mot Storgatan vid yttre borggården till Linköpings slott. Den har sitt namn efter en kopparslagare på som levde under 1700-talet med efternamnet Pihl.[1] På 1950-talet blev det aktuellt att riva kopparslagarfamiljen Pihls timmerhus vid Storgatan. Det flyttades 1957 till kulturreservatet Gamla Linköping, där det är beläget vid Kryddbodtorget och inrymmer Knyppelboden. Portvalvet finns kvar och utgör i sin nya placering början av Kopparslagaregränd, som är modellerad efter Pilens backe men inte lika brant. Vid Storgatan uppfördes nya hus, ritade av arkitekterna Leif Reinius och Sven Backström, som återskapar portvalvet och backen.[2] Karaktäristiskt för Pilens backe var länge två almar, som dock på grund av almsjuka fick fällas ner 2015. De blev uppskattningsvis 150 år gamla, men ersattes därefter av ett nytt träd.[3]
Kvarteret där Pilens backe idag ligger är ursprungligen ett gammalt djäknekvarter.[4] Linköpings högre allmänna läroverk hade grundats 1627 genom ett beslut av Gustav II Adolf[5] och det behövdes således senare bostäder för stadens djäknar. Ett äldre namn för Pilens backe är därför Djäknegränd (ej ett förväxla med nuvarande Djäknegränd i Gamla Linköping). Portvalvet som mynnar ut i riktning mot nuvarande Storgatan mynnade tidigare ut mot det tidigare Järntorget.[6] 1937 aktualiserades för första gången frågan om att riva Pilens backe, men på grund av att den allmänna opinionen var emot det under 1940-talet, så skedde det aldrig.[7]
Inom konsten återfinns Pilens backe bland annat i en etsning av Ellis Wallin från 1917 och vidare anses Pilens backe vara den mest avbildade platsen i Linköping av både kända och okända konstnärer.[4][8]
Källor redigera
- ^ ”Linköpings historia 1700-1850”. Eva Modén. https://linkopingshistoria.se/1700-1850/1700-1780/. Läst 24 februari 2012.
- ^ ”Pilens backe på två ställen i stan”. Östgöta Correspondenten. 8 januari 2005.
- ^ ”Träd i Pilens backe måste fällas”. Östgöta Correspondenten: sid. A14. 3 oktober 2014.
- ^ [a b] Linköpings H. Allm. Läroverks Kollegium (1927). Linköpings gymnasiums historia, 1627-1927. sid. 86
- ^ Linköpings H. Allm. Läroverks Kollegium (1927). Linköpings gymnasiums historia, 1627-1927. sid. 12
- ^ Elfström, Gunnar (1996). En bok om Gamla Linköping. Linköping: Stålgården Förlag HB. sid. 153. ISBN 91-87362-18-X
- ^ Elfström, Gunnar (1996). En bok om Gamla Linköping. Linköping: Stålgården Förlag HB. sid. 152. ISBN 91-87362-18-X
- ^ ”Tag med din egen favorittavla”. Länstidningen Östergötland: sid. 9. 9 augusti 2019.