Chaparralspett

amerikansk fågelart
(Omdirigerad från Picoides nuttallii)

Chaparralspett[2] (Dryobates nuttallii) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.[3] Den förekommer i princip enbart i Kalifornien i USA.

Chaparralspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Female Nuttall's Woodpecker (Dryobates nuttallii) (2275683253).jpg
Hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläkteDryobates
ArtChaparralspett
D. nuttallii
Vetenskapligt namn
§ Dryobates nuttallii
Auktor(Gambel, 1843)
Utbredning
Picoides nuttallii distr.png
Synonymer
Picoides nuttallii
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Chaparralspetten är en rätt liten (19 cm) svartvit hackspett. Liksom bandryggig hackspett har den tvärbandad rygg och fläckat bröst, men skiljer sig på att övre delen av ryggen är svart. Vidare är huvudteckningen annorlunda, med mycket bredare svart ögonstreck som går ihop med strupsidestrecket, vilket gör det vita ögonbrynsstrecket smalare och reducerar det vita på kinden till en strimma. Hanen är dessutom röd endast på hjässans baksida, medan den främre delen är vitstreckat svart (bandryggig hackspett har mer utbrett rött längre fram på hjässan och vitprickig panna).[4]

 
Hane med unge.

LätenRedigera

Lätet beskrivs som ett vasst och stigande "pitik". Det tjattrande lätet är likt hårspetten med jämn tonhöjd, men är långsammare. Arten trummar långt och medelsnabbt.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Chaparralspetten förekommer från norra Kalifornien till nordvästra Baja.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

SläktestillhörighetRedigera

Arten placerades tidigare i släktet Picoides, men DNA-studier visar att den endast är avlägset släkt med typarten i släktet, tretåig hackspett. Istället hör den till en grupp övervägande amerikanska hackspettar som även inkluderar släktet Veniliornis. Därför förs därför nu till ett annat släkte, Dryobates.[6]

LevnadssättRedigera

Chaparallspetten förekommer i just buskvegetation (chaparral), men även ekskogar. Födan består av insekter och andra leddjur, framför allt skalbaggar. Fågeln inledning häckningen i februari, med äggläggning mestadels i april–maj. Hanen hackar ut ett nytt bohål varje år.[7]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Nuttall (1786-1859), engelsk botaniker och ornitolog verksam i perioder i USA.[8]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Dryobates nuttallii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 270. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Fuchs, J., and J.-M. Pons (2015), A new classification of the Pied Woodpeckers assemblage (Dendropicini, Picidae) based on a comprehensive multi-locus phylogeny, Mol. Phylogenet. Evol. 88, 28-37.
  7. ^ Winkler, H. & Christie, D.A. (2020). Nuttall's Woodpecker (Dryobates nuttallii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56232 5 april 2020).
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera