Phalanger gymnotis[4] är en pungdjursart som beskrevs av Wilhelm Peters och Giacomo Doria 1875. Phalanger gymnotis ingår i släktet kuskusar och familjen klätterpungdjur.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Phalanger gymnotis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningFåframtandade pungdjur
Diprotodontia
ÖverfamiljPhalangeroidea
FamiljKlätterpungdjur
Phalangeridae
SläkteKuskusar
Phalanger
ArtPhalanger gymnotis
Vetenskapligt namn
§ Phalanger gymnotis
AuktorPeters och Doria, 1875
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Strigocuscus gymnotis (Peters och Doria, 1875)[2][3][4][5]
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Arten blir 31 till 54 cm lång (huvud och bål), har en 29 till 33,5 cm lång svans och väger 1,5 till 4,85 kg. På ovansidan förekommer gråbrun till silvergrå päls med en mörk längsgående strimma på ryggens topp. Pälsen är kort och lite styv. Svansen är bara på ovansidan helt täckt med hår och på undersidan finns flera nakna ställen. Några exemplar har en vit svansspets. Vid artens fötter är en av tårna motsättlig. Förutom könsorganen finns inga ytliga skillnader mellan hannar och honor.[8]

Utbredning redigera

Pungdjuret förekommer på nästan hela Nya Guinea med undantag av slättlandet i öns centrala södra del. Arten hittas även på mindre öar i samma region. I bergstrakter når den ibland 2 800 meter över havet. Habitatet utgörs av fuktiga skogar och människans odlingar.[1]

Ekologi redigera

Phalanger gymnotis klättrar vanligen i den låga växtligheten när den letar efter föda. Den äter frukter, blad, frön och ibland ägg. Arten är nattaktiv och gömmer sig på dagen. När honan inte är brunstig lever varje exemplar ensam och de är aggressiva mot varandra. Ibland utkämpas kortare strider.[8]

Fortplantningssättet är bara känt från individer som hölls i fångenskap. Hos dessa skedde parningen oberoende av årstiden. Hannar strider med varandra om rätten att para sig. Ibland vilar det befruktade ägget innan den egentliga dräktigheten börjar. Efter dräktigheten som varar cirka 13 dagar kryper ungen till moderns pung (marsupium) och lever där permanent i cirka tre månader. Under de följande två till fyra månader besöker den ofta pungen för att vila. Exemplar i fångenskap blev upp till 15 år gamla.[8]

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[6]

  • P. g. gymnotis
  • P. g. leucippus

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2008 Phalanger gymnotis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Phalanger gymnotis, Mammal Species of the World
  4. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c] Colleen Macke (2011). ”Ground cuscus” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Phalanger_gymnotis/. Läst 23 mars 2018. 

Externa länkar redigera