Wikipedia

Petter Brodin

svensk barnläkare och docent i immunologi

Petter Brodin, född 24 mars 1982, är en svensk barnläkare vid Karolinska sjukhuset och professor i immunologi vid Karolinska Institutet.[4]

Petter Brodin
Född24 mars 1982 (42 år)
Medborgare iSverige
Utbildad vidKarolinska Institutet, läkarexamen, [1]
Karolinska Institutet, doktorsexamen[2]
SysselsättningForskare, barnläkare
Befattning
Docent (2018–)
ArbetsgivareKarolinska Universitetssjukhuset (2018–)[3]
Karolinska Institutet (2018–)[3]
Utmärkelser
Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris (2018)
Göran Gustafssonpriset i medicin (2020)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Under studierna på Karolinska Institutet (KI), på det kombinerade läkar-doktorandprogrammet, togs han upp i Klas Kärres och Petter Höglunds gemensamma lab.[5] Han avlade läkarexamen vid KI 2010, disputerade året efter och fortsatte som postdoktorand vid Stanford University 2012-2013.[6][7] För att sedan 2013 återvända till Karolinska och Science for Life Laboratory som barnläkare, forskare och sedan slutligen 2018 som docent.[5][8] Året efter han återvände till KI tilldelades han SSMF:s stora anslag för yngre forskare om 6,4 miljoner.[9] Han har bland annat studerat immunförsvarets utveckling hos spädbarn för att förstå och försöka förhindra utvecklingen av allergier och autoimmuna sjukdomar hos barn.[10] År 2017 erhöll han Svenska Läkaresällskapets pris för bästa projektansökan och utsågs till en Wallenberg Clinical Fellow.[11][12] Han blev 2019 invald som ledamot i Sveriges unga akademi på ett femårigt mandat och även samma år utsedd till Wallenberg Academy Fellow i medicin.[13] År 2020 tilldelades han Göran Gustafssonpriset i medicin, vilket innebar ett personligt pris om 250 000 och forskningsanslag på drygt 5 miljoner kronor för "hans banbrytande analys av det humana immunsystemets tidiga utveckling."[14]

Covid-19-pandemin redigera

Under covid-19-pandemin blev Brodin föremål för återkommande intervjuer i dagspress och gästade Malou von Sivers i TV. Han blev samtidigt svensk samordnare för ett stort internationellt nätverk för covid-bekämpning (Covid Human Genetic Effort). I samband med det uttryckte han förhoppningar att det tätare samarbete som uppstått mellan forskare i samband med pandemin skulle leva kvar även efteråt, och fortsatt gagna forskningen.[15] I CHGE-nätverkets uppdrag ingick att samla ihop fallrapporter om individer under 50 som drabbats av svår covid-19, för att skaffa nya kunskaper om immunförsvarets roll och grunda för förbättrade behandlingsmetoder. En av nätverkets slutsatser blev att medfödd eller förvärvad brist på typ-1 interferoner gav en betydande riskökning för svår sjukdom.[16][17] Brodins forskargrupp har även varit med och beskrivit ett hyperinflammatoriskt tillstånd (MIS-C) som i ovanliga fall drabbar barn smittade av Sars-cov-2.[18] Forskargruppen var även involverad i en randomiserad kontrollerad (RCT) Fas-II-studie av läkemedlet KAND567, en antagonist mot fraktalkinreceptorn som togs fram för att dämpa hyperinflammatorisk respons vid svår covid-19.[19] Gruppen har även deltagit i forskningen för att ta fram ett blodprov för diagnos av Postcovid,[20] Liksom i en RCT för behandling av Poscovid med covid-läkemedlet Paxlovid.[21] För sin forskning under pandemin – särskilt artikeln The immunology of multisystem inflammatory syndrome in children with COVID-19 om MIS-C – belönades han 2023 med Oskar Medins pris av Svenska Läkaresällskapet.[22]

Enligt Google Scholar har hans forskningsartiklar (2024) citerats över 16 000 gånger med ett h-index på 50.[23]

Familj redigera

Hans föräldrar är båda psykiatriskötare och Brodin har berättat för Nature att hans första kontakt med sjukvården var genom deras berättelser.[24] Han träffade sin fru under studietiden på KI, tillsammans har de tre barn.[5][15]

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ läst: 26 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  3. ^ [a b] läs online, orcid.org , läst: 6 januari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Petter Brodin - Sveriges Unga Akademi”. www.sverigesungaakademi.se. https://www.sverigesungaakademi.se/1530.html. Läst 8 januari 2021. 
  5. ^ [a b c] Brodin, Petter (2019-07). ”Seeking the ultimate challenge” (på engelska). Nature Medicine 25 (7): sid. 1026–1026. doi:10.1038/s41591-019-0497-0. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-019-0497-0. Läst 8 januari 2021. 
  6. ^ ”Petter Brodin”. Little Hills. Arkiverad från originalet den 29 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210629103800/https://littlehills.org/petter-brodin/. Läst 8 januari 2021. 
  7. ^ ”Petter Brodin” (på amerikansk engelska). https://www.hupo2019.org/hupo-2019-program/invited-speakers/petter-brodin/. Läst 8 januari 2021. 
  8. ^ ORCID. ”Petter Brodin (0000-0002-8103-0046)” (på engelska). orcid.org. https://orcid.org/0000-0002-8103-0046. Läst 8 januari 2021. 
  9. ^ ”Tre unga forskare vid KI får SSMF:s stora anslag 2014 | Karolinska Institutet Nyheter”. nyheter.ki.se. https://nyheter.ki.se/tre-unga-forskare-vid-ki-far-ssmfs-stora-anslag-2014. Läst 8 januari 2021. 
  10. ^ ”Miljonpris till forskande barnläkare”. Läkartidningen. 9 april 2020. https://lakartidningen.se/nytt-om-namn/2020/04/miljonpris-till-forskande-barnlakare/. Läst 8 januari 2021. 
  11. ^ Av Saga Buskhe (5 september 2023). ”Petter Brodin får pris för forskning inom pediatriken”. Life Science Sweden. https://www.lifesciencesweden.se/article/view/1049638/petter_brodin_far_pris_for_forskning_inom_pediatriken. Läst 15 april 2024. 
  12. ^ ”Wallenberg Clinical Fellows”. KVA. Arkiverad från originalet den 10 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210110111915/https://www.kva.se/sv/nyheter/tre-unga-lakare-antagna-till-forskningsprogrammet-wallenberg-clinical-fellows. Läst 8 januari 2021. 
  13. ^ ”Petter Brodin”. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Arkiverad från originalet den 9 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210109105923/https://kaw.wallenberg.org/en/petter-brodin. Läst 8 januari 2021. 
  14. ^ ”Forskning om immunsystemet och lymfkärl prisas”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/barnsjukvard/forskning-om-immunsystemet-och-lymfkarl-prisas/. Läst 8 januari 2021. 
  15. ^ [a b] ”Plötsligt hamnade min forskning i fokus”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/nyhet/plotsligt-hamnade-min-forskning-i-fokus. Läst 8 januari 2021. 
  16. ^ ”Forskare vill förstå varför vissa yngre blir svårt sjuka - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7469581. Läst 8 januari 2021. 
  17. ^ ”Brist i immunförsvaret förklarar svår covid-19”. www.life-time.se. https://www.life-time.se/forskning/brist-i-immunforsvaret-forklarar-svar-covid-19/. Läst 8 januari 2021. 
  18. ^ ”Rare hyperinflammatory syndrome in children with COVID-19 described” (på engelska). EurekAlert!. https://www.eurekalert.org/pub_releases/2020-09/ki-rhs090720.php. Läst 8 januari 2021. 
  19. ^ ”Studien med första svenska läkemedlet mot COVID-19”. capiostgoran.se. Arkiverad från originalet den 10 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210110070122/https://capiostgoran.se/nyheter/2020/studien-med-forsta-svenska-lakemedlet-mot-covid-19/. Läst 8 januari 2021. 
  20. ^ Katrin Trysell (19 januari 2024). ”Forskare hoppas ha tagit ett steg närmare objektivt test för postcovid”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/01/forskare-hoppas-ha-tagit-ett-steg-narmare-objektivt-test-for-postcovid/. Läst 15 april 2024. 
  21. ^ Katrin Trysell (28 april 2023). ”Paxlovid prövas hos patienter med svår postcovid i ny svensk studie”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/04/paxlovid-provas-hos-patienter-med-svar-postcovid-i-ny-svensk-studie/. Läst 15 april 2024. 
  22. ^ Sara Holfve (12 september 2023). ”Pris för forskning inom pediatrik”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nytt-om-namn/2023/09/pris-for-forskning-inom-pediatrik/. Läst 15 april 2024. 
  23. ^ ”Petter Brodin”. scholar.google.se. https://scholar.google.se/citations?user=E47ouWUAAAAJ&hl=en. Läst 18 december 2022. 
  24. ^ Brodin, Petter (2019-07). ”Seeking the ultimate challenge” (på engelska). Nature Medicine 25 (7): sid. 1026–1026. doi:10.1038/s41591-019-0497-0. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-019-0497-0. Läst 8 januari 2021. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Petter_Brodin&oldid=54618103”