Petrus Læstadius, född 9 februari 1802 i byn Bukt i Arjeplogs socken, död 6 augusti 1841 i Vibyggerå socken, var en svensk präst och missionär bland samerna.
| Petrus Læstadius | |
 | |
| Född | 9 februari 1802[1] Arjeplogs församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 6 augusti 1841[1][2] (39 år) Vibyggerå församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst[1], författare[1] |
| Maka | Carolina Fredrika Hagberg |
| Släktingar | Carl Eric Læstadius (syskon)[1] Lars Levi Læstadius (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Petrus Læstadius var halvbror till Carl Erik Læstadius samt yngre bror till Lars Levi Læstadius och son till bergsfogden Carl Læstadius (1746–1832) och Anna Magdalena Johansdotter (1759–1824). Han var missionär i Pite lappmark mellan åren 1827 och 1832, och kyrkoherde i Vibyggerå från 1837.
År 1820 blev Petrus Læstadius student i Uppsala och prästvigdes 1825 i Härnösands stift. Han begav sig därefter (på skidor) åter till Uppsala och avlade 1826 filosofie kandidatexamen och disputationsprov för magistergrad. I slutet av samma år fick Læstadius – i enlighet med 1820 års förordning om undervisning av lapparna – ett förordnande att upprätthålla tjänsten som missionär i Pite lappmark, omfattande församlingarna Arvidsjaur och Arjeplog.
År 1831 tog han pastoralexamen efter att ha avlagt lärdomsprov i Uppsala. Sedan han samma år hade inlämnat ett omfattande betänkande om undervisningsväsendet i lappmarken, förordnades han hösten 1832 till visitator i lappmarksförsamlingarna för de tre följande åren och blev också lärare vid Piteå trivialskola. År 1836 utnämndes Læstadius till den första kyrkoherden i Vibyggerå pastorat i Härnösands stift. Tjänsten tillträdde han sommaren 1837 och innehade fram till sin död 1841. En minnesvård är rest till hans ära vid Vibyggerå gamla kyrka.
Ett av Læstadius 1835 utformat fullständigt förslag till organisation av de kyrkliga förhållandena i Lappland blev grunden för reglementet för Lappmarkens ecklesiastikverk av 14 april 1846. Han spelade på så vis en stor roll i kristnandet av samerna under 1800-talets första hälft.
I Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom Missionaire i Lappmarken (1831; 2:a uppl. 1836), som Svenska Akademien belönade med Lundbladska priset 1832, samt Fortsättning af Journalen ... (1833) skildrade Læstadius på ett livligt och tilltalande språk sin mödosamma missionärsverksamhet, samiska seder och det lappländska nybyggarlivet. I journalerna märks Læstadius engagemang för den lappländska kulturen. I den första journalen skildras bland annat mötet med den tyske friherren Daniel von Hogguér som var på resa genom norra Sverige hösten 1828 och som Læstadius beledsagade till samerna på Barturte i Arjeplog.
| ” | Læstadius var däremot högväxt; hans utomordentliga magerhet, hans bleka läppar och ansiktsfärg antydde ett högst mödosamt och bekymmersamt liv; hans stora, mörka ögon med glänsande, allvarliga och själfulla blickar kunde endast tillhöra en drömmare och entusiast. Han hörde till dessa människor, som betrakta allt i livet, till och med de alldagligaste ting, från en poetisk sida och som alltid leva i illusioner, bittert beklaga varje besvikelse men aldrig taga lärdomar därav utan genast omfatta en ny, kanske lika bedräglig illusion med samma hänförelse. | „ |
| – Daniel von Hogguér, Vildmarksliv i Lappland för hundra år sedan (1928), s. 88. | ||
Petrus Læstadius gifte sig 25 februari 1828 med Carolina Fredrika Hagberg (1809–1879). Makarna hade åtta barn, varav tre avled i späd ålder.
Kuriosa redigera
Döpt efter honom är den väg som omger den nordöstra, norra, och nordvästra delen av Umeå universitets campus: Petrus Laestadius väg.
Bibliografi redigera
- Journal af Petrus Læstadius för första året af hans tjenstgöring såsom missionaire i Lappmarken. Stockholm: Hæggström. 1831. Libris 587327. https://runeberg.org/lpjour
- Fortsättning af Journalen öfver missions-resor i Lappmarken innefattande åren 1828-1832.. Stockholm: Nordström. 1833. Libris 587328
- Tankar om fattigdomen och fattigvården i Sverige.. Stockholm. 1840. Libris 1805227
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h] Petrus Læstadius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Vibyggerå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010224/C/6 (1835-1861), bildid: C0033833_00127, död- och begravningsbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 3 maj 2018, ”Aug...,6....Kyr......Laestadius....39,6”.[källa från Wikidata]
Vidare läsning redigera
- Curtelius, Elisabeth (1909). Petrus Læstadius.. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1612640
- Lindholm, Valdemar (1937). Som örnar över vidderna: några bilder från bröderna Lars Levi och Petrus Læstadii ungdomsår. Stockholm: Sv. missionsförb. Libris 8219668
- Nordberg, Arne (1974). Petrus Læstadius, upplysare och upprorsman. Luleå: Norrbottens museum. Libris 104503
- Nordberg, Erik (1956). ”Petrus Laestadius som skolreformator”. Forum theologicum 1956,: sid. 83-113. 0280-9176. ISSN 0280-9176. Libris 10794837
- Pehrson, Gerda (1967). Bröderna Laestadius. Orientering (Stockholm), 99-1767834-4 ; 21. Stockholm: Liber. Libris 8214514
- Arne Nordberg: Petrus Læstadius i Svenskt biografiskt lexikon (1977-1979)
Externa länkar redigera
