Petrus Jonae Asp, född 26 oktober 1667 i Bjärtrå socken, död 25 december 1726 i Stockholm, var en svensk kyrkoman, superintendent i Härnösands stift.

Superintendent
Petrus Asp
Petrus Jonae Asp, 1667-1726 - Nationalmuseum - 14843.tif
Petrus Asp
KyrkaSvenska kyrkan

StiftHärnösands stift, superintendent
Period1723-1726
FöreträdareGeorg Wallin d.ä.
EfterträdareNicolaus Sternell

Född1667
Död1726

Petrus Jonae Asp var son till rådmannen i Härnösand, Johan Persson, som kom från Aspby gård i Torsåkers socken, från vilken Petrus Jonae antog släktnamnet Asp. Han var kyrkoherde i Norrköping när han 1723 utsågs till Georgius Nicolai Wallins efterträdare som superintendent av Härnösand. Som stiftschef verkade han för skolväsendet och för Lappmarkerna.

Biografi redigera

Petrus Asp föddes 26 oktober 1667 i Bjärtrå socken. Han var son till rådmannen Jonas Pedersson Asp och Catharina Magdalena Damin i Härnösand. Asp studerade i Härnösand och blev 5 juni 1684 student i Uppsala (Ångermanländska nationen). Han blev 10 december 1691 magister och prästvigde till extra ordinarie bataljonspredikant vid livgardet 1690. Asp utnämndes 1691 till kyrkoherde i Umeå och han blev 20 april 1692 kyrkoherde i Sankt Olofs församling, Norrköping. Samma år blev han kontraktsprost i Norrköpings kontrakt. Den 19 november 1723 blev han superintendent i Härnösands stift, tillträdde 1724. Asp avled 25 december 1726 under riksdagen i Stockholm klockan 4 på morgonen. Begravningsakten hölls den 4 januari 1727 i Storkyrkan i Stockholm med likpredikan av kyrkoherden Jöran Nordberg i Klara församling. Aps stoft fördes till Norrköping den 6 januari och sattes ner i hans grav vid dopkoret i kyrkan.[1]

Familj redigera

Asp gifte sig 29 januari 1693 med Elisabeth Steuchius (1667–1758). Hon var dotter till ärkebiskopen Mattias Steuchius och Anna Terserus. De fick tillsammans barnen: domprost professor Matthias Asp, Petrus, Margareta Asp (1706–1765) som var gift med Eric Alstrin, hovkvartermästare Johan von Asp (1708–1779), professor Karl Asp samt 5 barn.[1]

Bibliografi redigera

  • Index cogitationum de Appetitu sensitivo, Uppsala 1688.[1]
  • De Agricola cordato, Uppsala 1690.[1]
  • Dissertatio Synod. de Magistratu politico, Linköping 1705.[1]
  • Tre likpredikningar.[1]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 100-101. Libris 41149