Öppna huvudmenyn

Den senaste stora pestepidemin hemsökte Sverige 1710 till 1713. Pesten kom med båt till Sverige från Livland och Finland[1]. I Uppland och Södermanland härjade pesten från juli 1710 till februari 1711. Dödligheten var mycket hög. De fattiga drabbades alltid värst, eftersom de hade mindre möjlighet att hålla hygien, och vistades ofta i närhet av råttor och deras loppor. Pesten drabbade främst de större städerna. Det har uppskattats att nära en tredjedel av Stockholms, Göteborgs och Malmös invånare dog. Samtliga samhällsklasser drabbades, och i synnerhet barnen led pestdöden. Man hade uppfattningen att pesten spreds av hundar, svin och katter varför dessa avlivades i stor utsträckning. Kungafamiljen och ämbetsverken flydde till Falun och Sala i tron att svavelångor skulle minska risken för smitta.

Skyddsåtgärder i NorgeRedigera

Myndigheterna förbjöd all handel med områden där pesten fanns och karantänsstationer etablerades. Apotekarna pålades att ha stora läkemedelsförråd. I Christiania med omgivningar avlivades alla svin, då de ansågs kunna smitta människor.

Den norska gränsen mot Sverige är lång och det var rikliga kontakter över, trots att det var krig. Ett kungligt dekret utfärdades därför i avsikt att förhindra att sjukdomen kom in i Norge. Varje svensk som försökte komma över gränsen skulle skjutas och liket begravas "dybt i jorden paa samme Sted" och man fick icke röra vid liket eller kläderna med händerna utan "med Stænger at fremvælte" det i graven. Att stoppa alla potentiellt pestsjuka på detta sätt var en plikt och människor som bodde nära gränsen mot Sverige blev pålagda att flytta en halvmil in i landet.

Det var drastiska tilltag, men de bidrog till att pestepidemin begränsades till Köpenhamn och Helsingör och den norska befolkningen slapp undan[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ Tallerud, Berndt (2010). Gabor Hont. red. ”Pesten i Sverige 1710-13 påminde om digerdöden”. Läkartidningen (Stockholm) 107 (13-14): sid. 929-32. ISSN 0023-7205. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=14118. Läst 9 juni 2018. 
  2. ^ Eilertsen, Grete; Sandmo, Sigurd (2003). Her er Smittsom Sykdom! Veiskiller for offentlig helsearbeid gjennom 400 år. Bergen: Lepramuseet, St. Jørgens Hospital. sid. 5-6