Pernilla Wittung-Stafshede

svensk biofysikalisk kemist

Pernilla Wittung-Stafshede, född Wittung den 31 augusti 1968 i Umeå, är en svensk biofysikalisk kemist. Hon är professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Pernilla Wittung-Stafshede
Pernilla Wittung-Stafshede
Pernilla Wittung-Stafshede
FöddWittung
31 augusti 1968 (55 år)
Umeå
Bosatt iGöteborg
Medborgarskapsvenskt
Nationalitetsvensk
Forskningsområdebiokemi
InstitutionerChalmers tekniska högskola
Alma materChalmers tekniska högskola
DoktorsavhandlingIntelligent nucleic acid interactions with peptide nucleic acids and in recombination proteins (1996)
ORCID0000-0003-1058-1964

Biografi redigera

Wittung-Stafshede tog civilingenjörsexamen på Chalmers tekniska högskola och disputerade på samma lärosäte 1996 i biofysikalisk kemi med doktorsavhandlingen Intelligent nucleic acid interactions with peptide nucleic acids and in recombination proteins.[1]

Efter sin doktorsexamen arbetade hon tolv år i USA: på California Institute of Technology, Beckman Institute, i Pasadena, Kalifornien (1997–98), Tulane University, i New Orleans, Louisiana (1999–2003) samt Rice University, i Houston, Texas (2004–2008).

2008 återvände Wittung-Stafshede till Sverige och en professorstjänst på Umeå universitet. Sedan september 2015 är hon professor på Chalmers tekniska högskola och avdelningschef för Kemisk biologi. Där leder hon en forskargrupp som fokuserar på proteiners biofysikaliska egenskaper, både metalltransporterande proteiner och proteiner som veckar sig fel och klumpar ihop sig. Forskningen är grundvetenskaplig men har koppling till sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och cancer.

2010 var hon en av tio forskare i Sverige som utsågs till Wallenberg Scholar, med ett femårigt anslag som delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.[2]

2017 blev Wittung-Stafshede invald i styrelsen för den internationella forskarorganisationen för biofysiker, Biophysical Society (BPS), som består av fyra personer.[3] Det är andra gången posten innehas av en svensk; förra gången var när Arne Engström var ledamot 1960–63.[4]

Priser och utmärkelser redigera

Bibliografi redigera

  • Natura: [för grundskolans senare årskurser]. Biologi 3, Liv i utveckling, medförfattare till kapitlet En forskare berättar, Liber, Stockholm, 1997, pp 88-89 ISBN 91-47-01174-2 [13]
  • Protein Folding and Metal Ions - Mechanisms, Biology and Disease Editors: P Wittung-Stafshede, C Gomes Taylor & Francis Books Inc. Oct 22, 2010 under imprint CRC Press ISBN 9781439809655 [14]

Vetenskapliga artiklar redigera

Pernilla Wittung-Stafshede har publicerat mer än 200 vetenskapliga artiklar (2017) och har ett h-index på 42, vilket innebär att hon är medförfattare till minst 42 artiklar som vardera citerats minst 42 gånger.[15] Bland artiklarna kan nämnas:

  • 1994 – DNA-like double helix formed by peptide nucleic acid / Nature 368, sid 561–563 ISSN 0028-0836[16]
  • 2005 – Protein folding: Defining a “standard” set of experimental conditions and a preliminary kinetic data set of two-state proteins / Protein Science Volume 14, issue 3, sidorna 602–616 ISSN 1469-896X[17]
  • 2007 – Molecular crowding enhances native structure and stability of α/β protein flavodoxin / Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) 104, sid 18976–18981 ISSN 0027-8424[18]
  • 2008 – Crowded, cell-like environment induces shape changes in aspherical protein / Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) 105, sid 11754–11759 ISSN 0027-8424[19]
  • 2015 – Enthalpy-entropy compensation at play in human copper ion transfer / Scientific Reports 5, sid 10518 ISSN 2045-2322[20]

Debattartiklar redigera

  • Is the Gender Gap Solved in Liberal Sweden? Debattartikel om jämställdhet, engelsk version, publicerad i STEM Women.[21]
  • Akademin i Sverige är inte så jämställd som du tror. Debattartikel i Vetenskapsrådets webbtidning Curie.[22]

Övrigt redigera

2016 var Wittung-Stafshede gästbloggare på Vetenskapsrådets webbtidning Curie.[23]

Referenser redigera

  1. ^ Pernilla, Wittung,. ”Intelligent Nucleic Acid Interactions with Peptide Nucleic Acid (PNA) and Recombination Enzyme RecA” (på engelska). Chalmers Publication Library (CPL). Arkiverad från originalet den 16 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170816000248/http://publications.lib.chalmers.se/publication/1105-intelligent-nucleic-acid-interactions-with-peptide-nucleic-acid-pna-and-recombination-enzyme-reca. Läst 16 februari 2017. 
  2. ^ ”Wallenberg Scholars 2010”. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. 20 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 17 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170217064158/https://www.wallenberg.com/kaw/forskning/beviljade-anslag/wallenberg-scholars/wallenberg-scholars-2010. Läst 16 februari 2017. 
  3. ^ ”Biophysical Society Council 2017 Election Results”. http://www.biophysics.org/Portals/1/PDFs/Press%20Room/2017/2017%20Election%20Results.pdf. Läst 15 augusti 2017. [död länk]
  4. ^ Society, Biophysical. ”Past Council” (på amerikansk engelska). www.biophysics.org. http://www.biophysics.org/AboutUs/Leadership/PastCouncil/tabid/2239/Default.aspx. Läst 15 augusti 2017. 
  5. ^ ”National Fresenius Award”. chemgroups.northwestern.edu. http://chemgroups.northwestern.edu/geiger/PLU/National%20Fresenius%20Award.html. Läst 16 februari 2017. 
  6. ^ [a b] ”Kungliga Vetenskapsakademien - Priser och medaljer utdelade under Kungl. Vetenskapsakademiens 187:e Högtidsdag”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 17 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170217070030/http://www.kva.se/pressrum/pressmeddelanden-2009/Priser-och-medaljer-utdelade-under-Kungl-Vetenskapsakademiens-187e-Hogtidsdag/. Läst 16 februari 2017. 
  7. ^ ”Fellows 2013” (på amerikansk engelska). stias.ac.za. http://stias.ac.za/fellows-of-stias/fellows-2013/. Läst 16 februari 2017. 
  8. ^ ”Lista mottagare – Svenska Kemisamfundet”. kemisamfundet.se. http://kemisamfundet.se/utmarkelser/lista-mottagare/. Läst 16 februari 2017. 
  9. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - Fem nya ledamöter invalda”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 17 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170217070416/http://www.kva.se/Nyheter/2016/fem-nya-ledamoter-invalda/. Läst 16 februari 2017. 
  10. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - Kemi”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202221101/http://www.kva.se/kontakt/Ledamoter/Kemi/. Läst 16 februari 2017. 
  11. ^ ”Ledamöter - Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS)”. www.kvvs.se. Arkiverad från originalet den 6 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130506031041/http://www.kvvs.se/ledamoter.html. Läst 17 februari 2017. 
  12. ^ ”Society Names 2022 Fellows”. November 2021 Bulletin. Biophysical Society. November 2021. https://www.biophysics.org/bps-bulletin/society-names-2022-fellows. Läst 8 november 2021. 
  13. ^ ”LIBRIS - Natura :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/1975167. Läst 16 februari 2017. 
  14. ^ ”LIBRIS - Protein folding and metal ion...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/17124197. Läst 16 februari 2017. 
  15. ^ ”Scopus preview - Scopus - Author details (Wittung-Stafshede, Pernilla)” (på sv-). www.scopus.com. https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=7005808951. Läst 17 februari 2017. 
  16. ^ Wittung, P.; Nielsen, P. E.; Buchardt, O.; Egholm, M.; Nordén, B.. ”DNA-like double helix formed by peptide nucleic acid”. Nature 368 (6471): sid. 561–563. doi:10.1038/368561a0. ISSN 0028-0836. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8139692. Läst 22 mars 2017. 
  17. ^ Maxwell, Karen L.; Wildes, David; Zarrine-Afsar, Arash; De Los Rios, Miguel A.; Brown, Andrew G.; Friel, Claire T.. ”Protein folding: Defining a “standard” set of experimental conditions and a preliminary kinetic data set of two-state proteins” (på engelska). Protein Science 14 (3): sid. 602–616. doi:10.1110/ps.041205405. ISSN 1469-896X. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1110/ps.041205405/abstract. Läst 22 mars 2017. 
  18. ^ Stagg, Loren; Zhang, Shao-Qing; Cheung, Margaret S.; Wittung-Stafshede, Pernilla. ”Molecular crowding enhances native structure and stability of α/β protein flavodoxin” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 104 (48): sid. 18976–18981. doi:10.1073/pnas.0705127104. ISSN 0027-8424. http://www.pnas.org/content/104/48/18976. Läst 22 mars 2017. 
  19. ^ Homouz, Dirar; Perham, Michael; Samiotakis, Antonios; Cheung, Margaret S.; Wittung-Stafshede, Pernilla. ”Crowded, cell-like environment induces shape changes in aspherical protein” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 105 (33): sid. 11754–11759. doi:10.1073/pnas.0803672105. ISSN 0027-8424. http://www.pnas.org/content/105/33/11754. Läst 22 mars 2017. 
  20. ^ Niemiec, Moritz S.; Dingeldein, Artur P. G.; Wittung-Stafshede, Pernilla. ”Enthalpy-entropy compensation at play in human copper ion transfer”. Scientific Reports 5: sid. 10518. doi:10.1038/srep10518. ISSN 2045-2322. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26013029. Läst 22 mars 2017. 
  21. ^ ”Is the Gender Gap Solved in Liberal Sweden?” (på amerikansk engelska). STEM Women. 21 mars 2016. http://www.stemwomen.net/is-the-gender-gap-solved-in-liberal-sweden/. Läst 17 februari 2017. 
  22. ^ ”Akademin i Sverige är inte så jämställd som du tror | Tidningen Curie”. www.tidningencurie.se. http://www.tidningencurie.se/debatt/akademin-i-sverige-ar-inte-sa-jamstalld-som-du-tror/. Läst 17 februari 2017. 
  23. ^ ”Pernilla Wittung | Tidningen Curie”. www.tidningencurie.se. Arkiverad från originalet den 17 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170217063810/http://www.tidningencurie.se/gastbloggar/pernillawittung/. Läst 16 februari 2017. 

Externa länkar redigera

  • Kemisk biologi, avdelning på Chalmers tekniska högskola (läst 16 februari 2017)