Per- och polyfluorerade alkylsubstanser
 |
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Perfluoroktansulfonsyra (2023-02) (Diskussion) |
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), kallas också per- och polyfluorerade ämnen eller högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för mer än 4 700 industriellt framställda kemikalier.[1]
PFAS har vatten-, fett- och smutsavstötande egenskaper och används bland annat i brandskum, för att impregnera kläder, i stekpannor, i kosmetika och för hudvård.[2][3] Det är en stor och komplex grupp ämnen, som har använts sedan 1950-talet.[4][5]
Vissa PFAS-ämnen har hälso- och miljöskadliga effekter.[6] PFAS är idag spritt överallt i naturen och har kallats "giftiga evighetskemikalier", då de är mycket svåra att bryta ner.[5][7] Redan 1968 varnade Hans Palmstierna för ett då nytt miljögift, fluorerade plaster (det som idag kallas PFAS).[8] Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska institutet, har kallat PFAS för vår tids motsvarighet till DDT.[9]
Se även redigera
- Perfluoroktansulfonsyra (PFOS)
Källor redigera
- ^ ”Frågor och svar om PFAS”. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-ar-pfas/. Läst 16 maj 2022.
- ^ ”Vad är egentligen PFAS?”. Svanen. https://www.svanen.se/svanen-forklarar/pfas/. Läst 16 maj 2022.
- ^ ”Högfluorerade ämnen i miljön, PFAS”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/miljofororeningar/organiska-miljogifter/hogfluorerade-amnen-i-miljon-pfas/. Läst 16 maj 2022.
- ^ ”Perfluorerade och polyfluorerade ämnen”. Riskwebben. Karolinska Institutet. https://ki.se/imm/perfluorerade-och-polyfluorerade-amnen. Läst 16 maj 2022.
- ^ [a b] ”Högfluorerade ämnen – PFAS”. Kemikalieinspektionen. https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen---pfas. Läst 16 maj 2022.
- ^ ”Perfluorerade alkylsubstanser”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/pfas-poly-och-perfluorerade-alkylsubstanser. Läst 16 maj 2022.
- ^ ”Sverige har dålig koll på halterna av PFAS i kött och i andra lantbruksprodukter - Vetenskapsradion Klotet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/sverige-har-dalig-koll-pa-halterna-av-pfas-i-kott-och-i-andra-lantbruksprodukter. Läst 16 maj 2022.
- ^ "Varför stoppade ingen detta tidigare?", Medicinsk vetenskap Nr 3 - 2023
- ^ Westin, Jonna (11 maj 2022). ”Experten: PFAS kan jämföras med tidigare stora giftskandaler”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/experten-pfas-kan-jamforas-med-tidigare-stora-giftskandaler. Läst 16 maj 2022.