Öppna huvudmenyn

Paul Anthony Samuelson, född 15 maj 1915 i Gary, Indiana, död 13 december 2009 i Belmont, Massachusetts, var en amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970. Samuelson betraktades som grundaren av den neo-keynesianska ekonomin och har gjort stora bidrag inom flera områden inom nationalekonomin, bland annat välfärdsekonomi, offentlig finansiering (public finance theory), internationell ekonomi, makroekonomi och konsumtionsteori.

Paul Samuelson
Paul Samuelson.gif
Född15 maj 1915[1][2][3]
Gary[4]USA
Död13 december 2009[5][1][6] (94 år)
Belmont[7][8][9]USA
NationalitetAmerikan[10][11]
Utbildad vidHyde Park Academy High School, Chicagos universitet, Harvard University och Harvard University[12][13] Blue pencil.svg
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare
BefattningPresident
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
MIT Sloan School of Management
Chicagos universitet
UtmärkelserGuggenheim-stipendiet
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1970)[14]
National Medal of Science (1996)
John Bates Clark-medaljen (1947)
Hedersledamot
Hedersledamot
Honorary Fellow of the Royal Society
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1974)
Hedersledamot
Fellow of the Econometric Society
Hedersdoktor vid Keiouniversitetet
Redigera Wikidata

Forsknings- och intresseområdenRedigera

 
Phillipskurvan i sin klassiska form. Det råder ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Phillipskurvan i sitt klassiska utförande, avsedd som en allmängiltig teori, formulerades 1960 av Paul Samuelson och Robert Solow.

Termodynamik och neoklassisk syntesRedigera

Samuelson var den förste ekonomen att generalisera och utveckla de matematiska modeller som utvecklats inom termodynamiken, för att sedan använda på ekonomin och samhället. Han har också bidragit starkt till utvecklingen av den neoklassiska syntesen, som är en korsning mellan keynesianska och neoklassiska teorier och som dominerar inom dagens nationalekonomi. Samuelson bidrog också mer än kanske någon annan samtida ekonom till att höja den generella analytiska och metodologiska nivån inom nationalekonomin.

VälfärdsekonomiRedigera

Samuelson populariserade de så kallade Lindahl–Bowen–Samuelson-villkoren, kriterier att analysera avseende frågan om en viss handling ökar välfärden eller inte.

Arbetslöshet kontra inflationRedigera

Samuelson bidrog tillsammans med Robert Solow till att utveckla och popularisera phillipskurvan och det som den står för. Kurvan är en illustration över hur arbetslöshet och inflation normalt relateras till varandra. En lite högre inflation ger enligt teorin en lägre arbetslöshet och vice versa. Då stagflation rådde i världsekonomin på 1970-talet gällde dock inte sambandet och phillipskurvan blev ifrågasatt, bland annat av Milton Friedman.

Internationell ekonomiRedigera

Inom internationell ekonomi bidrog han till utvecklingen inom två handelsteorier, Balassa–Samuelson effekten och Heckscher-Ohlinmodellen (med Stolper–Samuelson teoremet).

Basinkomst/medborgarlönRedigera

Liksom Robort Solow, som han samarbetade med, var Paul Samuelson en känd förespråkare för medborgarlön och var livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network.

BortgångRedigera

Samuelson avled den 13 december 2009, efter en kort tids sjukdom.

BibliografiRedigera

  • Foundations of Economic Analysis (1947, i förlängt nytryck 1983) betraktas som Samuelsons magnum opus. I boken, som utgår från författarens doktorsavhandling vid Harvard University, beskrev Samuelson hur de underläggande analogierna mellan teoretisk och tillämpad ekonomi kan studeras. Han skrev också om hur ekonomer med matematikens hjälp kan nå fram till målet om en "generell teori om de ekonomiska teorierna" (Samuelson, 1983, p. xxvi). Samuelson utgick i boken från termodynamikprofessorn Willard Gibbs teorier.
  • I Samuelson's Collected Scientific Papers fanns i augusti 2009 388 akademiska artiklar skrivna av Samuelson.
  • Samuelson var också författare av en lärobok, Economics. Den publicerades första gången 1948 och har nu kommit ut i sin 19:e utgåva. Boken har översatts till 49 språk och sålts i över fyra miljoner exemplar. Den skrevs i skuggan av den stora depressionen och andra världskriget och har bidragit till att sprida och popularisera John Maynard Keynes idéer.

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 26 april 2014, licens: CC0
  2. ^ data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6ww83kr, omnämnd som: Paul Samuelson, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ [a b] läs online,
  5. ^ läs online,
  6. ^ läs online,
  7. ^ [a b] läs online,
  8. ^ [a b] läs online,
  9. ^ [a b] läs online,
  10. ^ läs online,
  11. ^ läs online,
  12. ^ OCLC kontrollnummer: 76997462
  13. ^ ProQuest document ID: 301871822
  14. ^ läs online,