Wikipedia

Paul Nilsson

svensk präst

Lars Johan Paulinus (Paul) Nilsson, född 22 juni 1866 i Längjums församling, död 28 oktober 1951, var en svensk prästman, poet och författare.

Han gav ut flera psalmboksförslag.

Nilssons verk är fria från upphovsrättsligt skydd sedan utgången av år 2021.

Familj och uppväxt redigera

Nilssons farfar var dalkarl och hans far var klockare och folkskollärare.[1]

Utbildning redigera

Redan under sin skoltid var Nilsson mycket intresserad av historia.

Nilsson avlade teoretisk och praktisk teologisk examen i Uppsala 1890.

Arbetsliv redigera

Nilsson prästvigdes i Skara år 1891 och tjänstgjorde därefter som församlingspräst i Skara stift under hela sin yrkesverksamma tid.[1]

Han innehade prästtjänster i Lekåsa, Levene, Tived, Ryda och Gudhem.[2] Han blev kyrkoherde i Häggum 1909, i Sjogerstad 1922.

Han samlade in medel som användes för att uppföra Skövde soldathem 1917.[1]

Nilsson anses ha gjort en stor insats som initiativtagare till kyrkokörer. Han var både initiativtagare till, och mångårig ordförande för, Västergötlands sångarförbund och Västergötlands körförbund.[1]

Nilsson blev aldrig medlem i någon officiell psalmbokskommitté, trots att han tidvis själv önskade det. Han var besviken över att hans insatser för arbetet med en ny psalmbok inte utnyttjades mera av de som ledde arbetet.[1]

Verk redigera

 
Ivar Widéen tonsatte ofta Paul Nilssons sånger och hymner.

Jag föddes i skogen, när mossan var grön,
och vårbäcken började sjunga,
när blåklockan ringde till morgonbön,
och sång låg på fåglarnas tunga.
Af solsken och dagg min krona blef gjord,
högtidligt på skaparens allmaksord
med hvar dag växte min spira.

— Julgranens sång[3]

Nilssons mest kända icke-kyrkliga dikt tros vara "Hymn till Västergötland".[1] Hans sånger och hymner var ofta tonsatta av Ivar Widéen som var domkyrkoorganist i Skara.

Nilsson utgav flera religiösa diktsamlingar, psalmboksförslag, predikosamlingar varibland mest känd Gud med oss. Fältpredikningar (3 band 1904-08) och läroböcker.[4]

Nilsson finns representerad i 1986 års psalmbok med sju originalverk (nr 98, 110, 135, 161, 168, 415 och 597) därtill en bearbetning (nr 93).

I 1937 års psalmbok finns han representerad med 11 verk (nr 47, 70, 129, 239, 242, 248, 413, 498, 505, 530 och 596).

Några av Paul Nilssons texter är tonsatta av Otto Olsson i dennes Advents och julsånger op. 33, (för blandad kör och orgel), bland annat den mycket populära Advent, som framförs av många kyrkokörer Första söndagen i advent. Vidare Julsång, Det brinner en stjärna i Österland och Jungfru Marias lovsång.

Psalmer redigera

Profana sånger redigera

Utmärkelser, hedersuppdrag och omnämnanden redigera

Nilsson var extra ordinarie hovpredikant 1908.[1]

Han var hedersledamot av Västgöta nation i Uppsala.[1]

Selma Lagerlöf skrev 1915 att Nilsson var den mest begåvade av de nya psalmförfattarna.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Esbjörn Belfrage: Paul Nilsson i Svenskt biografiskt lexikon (1987-1989)
  2. ^ Brödrakontakt nr 2, 2016
  3. ^ "Jultomten" (s 2), Jultomten, 1904.
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1169 

Vidare läsning redigera

  • Ingemar Magnusson, "Guds sånglärka. Om den västgötske sångarprästen Paul Nilsson 1866–1951." Skara stift under 100 år 1917–2017, red. av Sten-Åke Engdahl. (Skara stiftshistoriska sällskapsskriftserie nr 106.) Skara 2021.
  • Ingemar Magnusson, Guds sånglärka. Fakta och fria tankar kring den västgötske sångarprästen Paul Nilsson. (Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie 109) Skara 2021

Externa länkar redigera

S

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Paul_Nilsson&oldid=54151268”