Patristik

vetenskapen om den tidiga kyrkans litteratur

Patristik (av lat. pater "fader", här främst "kyrkofader") är vetenskapen om den tidiga kristna kyrkans litteratur och även om den tidiga kyrkan i allmänhet, alltifrån den tid som följer efter apostlatiden. Den senare gränsen för patristiken brukar sättas vid Isidorus av Sevilla i väst (600-talet) och Johannes av Damaskus i öst (700-talet). Enligt Alistair McGrath sätts dock gränsen till konciliet i Chalkedon, 451.

I Sverige finns det vetenskapliga sällskapet Collegium Patristicum Lundense, som vart fjärde år anordnar nordiska patristikermöten i Lund och utger tidskriften Patristica Nordica Annuaria, samt patristikseminariet vid The Newman Institute Research Seminar in Late Ancient and Byzantine Cultures (tidigare Newmaninstitutet) i Uppsala. Seminariet anordnas i samarbete med teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Litteratur

redigera
  • Per Beskow, "Patristikens uppsving i Sverige." Ad fontes. Festskrift till Olof Andrén på 100-årsdagen. Artos 2015, s. 37-44.
  • Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), kapitlet "Patristik – vetenskapen om fornkyrkan", s. 225-230.
  • Alister McGrath, "Historical Theology. An introduction to the History of Christian Thought", 2 ed, 2013, s 17.

Externa länkar

redigera