Öppna huvudmenyn

Patrick John Joseph "Pat" Burns, född 4 april 1952, död 19 november 2010, var en kanadensisk ishockeytränare som var verksam i den nordamerikanska ishockeyligan National Hockey League (NHL) mellan 1988 och 2005. Han tränade Montreal Canadiens (1988–1992), Toronto Maple Leafs (1992–1996), Boston Bruins (1997–2001) och New Jersey Devils (2002–2005). Innan dess arbetade han som polis (1970–1986), var assisterande tränare (1983–1984), general manager och tränare (1984–1987) för Olympiques de Hull i Ligue de hockey junior majeur du Québec (LHJMQ) och var tränare (1987–1988) för Canadiens de Sherbrooke i American Hockey League (AHL).[1]

Pat Burns
FöddPatrick John Joseph Burns
4 april 1952
Kanada Montréal, QC, Kanada
Död19 november 2010 (58 år)
Kanada Sherbrooke, QC, Kanada
DödsorsakLungcancer
NationalitetKanada
Yrke/uppdragOlympiques de Hull
Assisterande tränare 1983–1984
General manager 1984–1987
Tränare 1984–1987
Canadiens de Sherbrooke
Tränare 1987–1988
Montreal Canadiens
Tränare 1988–1992
Kanada
Assisterande tränare 1991
Toronto Maple Leafs
Tränare 1992–1996
Boston Bruins
Tränare 1997–2001
New Jersey Devils
Tränare 2002–2005
Kanada
Assisterande tränare 2008
Övrigt
Polis 1970–1986
MakaSuzanne (skild)
Line (–2010, hans död)
Barn2
SläktingarRobin Burns (kusin)
UtmärkelserJack Adams Award
Hockey Hall of Fame – 2014
Ishockey, herrar
Canada Cup
Guld Canada Cup 1991 Ishockey
Världsmästerskap
Silver Halifax/Québec 2008 Ishockey

Burns vann en Stanley Cup med Devils för säsongen 2002–2003.[2] Han blev också utsedd som NHL:s bästa tränare tre gånger när han fick motta Jack Adams Award för säsongerna 1988–1989, 1992–1993 och 1997–1998, ingen annan tränare har gjort den bedriften sen utmärkelsen introducerades 1974.[3]

Han var också assisterande tränare för Kanada herrlandslag när de vann guld vid Canada Cup 1991[4] och silver vid världsmästerskapet i ishockey för herrar 2008[5].

Den 19 november 2010 avled han av lungcancer vid 58 års ålder. Han hade kämpat mot cancer (kolorektal- och levercancer) sedan 2004.[2][6] Den 17 november 2014 blev Burns postumt invald till Hockey Hall of Fame.[7][8]

Han var kusin till Robin Burns som spelade i NHL mellan 1970 och 1976.[9]

TränarstatistikRedigera

Lag Säsong Grundserie Slutspel
Matcher Vinster Förluster Oavgjorda Övertidsförluster Poäng Slutplacering Resultat
Montreal Canadiens 1988–1989 80 53 18 9 115 1:a i Adams Förlorade Stanley Cup-finalen.
Montreal Canadiens 1989–1990 80 41 28 11 93 3:e i Adams Förlorade i första rundan.
Montreal Canadiens 1990–1991 80 39 30 11 89 2:a i Adams Förlorade i första rundan.
Montreal Canadiens 1991–1992 80 41 28 11 93 1:a i Adams Förlorade i första rundan.
Toronto Maple Leafs 1992–1993 84 44 29 11 99 3:a i Norris Förlorade i tredje rundan.
Toronto Maple Leafs 1993–1994 84 43 29 12 98 2:a i Central Förlorade i tredje rundan.
Toronto Maple Leafs 1994–1995 48 21 19 8 50 4:e i Central Förlorade i första rundan.
Toronto Maple Leafs 1995–1996 65 25 30 10 (80) (sparkad)
Boston Bruins 1997–1998 82 39 30 13 91 2:a i Northeast Förlorade i första rundan.
Boston Bruins 1998–1999 82 39 30 13 91 3:e i Northeast Förlorade i andra rundan.
Boston Bruins 1999–2000 82 24 33 19 6 73 5:a i Northeast Missade slutspel.
Boston Bruins 2000–2001 8 3 4 1 0 (88) (sparkad)
New Jersey Devils 2002–2003 82 46 20 10 6 108 1:a i Atlantic Vann Stanley Cup-finalen.
New Jersey Devils 2003–2004 82 43 25 12 2 100 2:a i Atlantic Förlorade i första rundan.
Totalt 1019 501 353 151 14

ReferenserRedigera

  1. ^ Commito, Mike. ”Pat Burns”. TheCanadianEncyclopedia.ca. http://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/pat-burns/. 
  2. ^ [a b] ”Pat Burns, Stanley Cup winner, dies at 58”. NHL.com. https://www.nhl.com/news/pat-burns-stanley-cup-winner-dies-at-58/c-544018. 
  3. ^ ”Jack Adams Award winners”. NHL.com. https://www.nhl.com/news/nhl-jack-adams-award-winners-complete-list/c-287911968. 
  4. ^ ”Canada – Final Canada Cup champions”. BigMouthSports.com. http://bigmouthsports.com/wp-content/uploads/2016/09/1991-canada-cup.pdf. 
  5. ^ ”Pat Burns, 1952–2010”. IIHF.com. http://www.iihf.com/home-of-hockey/news/news-singleview/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=5084&cHash=4bd1db84006d6e1491922e514e45d866. 
  6. ^ Litsky, Frank; Weber, Bruce. ”Pat Burns dies at 58; Won Stanley Cup with Devils”. NYTimes.com. https://www.nytimes.com/2010/11/20/sports/hockey/20burns.html. 
  7. ^ Pickens, Pat. ”A former police officer will get a posthumous honor”. NYTimes.com. https://www.nytimes.com/2014/11/16/sports/hockey/pat-burns-once-a-provincial-policeman-enters-the-hall-of-fame.html. 
  8. ^ Whyno, Stephen. ”Pat Burns memories flow at Hockey Hall of Fame induction”. TheStar.com. https://www.thestar.com/sports/hockey/2014/11/17/pat_burns_memories_flow_at_hockey_hall_of_fame_induction.html. 
  9. ^ Blatchford, Andy. ”Hockey royalty gathers for funeral of former NHL coach Pat Burns”. TheStar.com. https://www.thestar.com/sports/hockey/2010/11/29/hockey_royalty_gathers_in_montreal_for_funeral_of_former_nhl_coach_pat_burns_1.html. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia rörande tränarstatistiken.