Basilius "Pasi" Jääskeläinen, född 30 maj 1869 i Haapavesi, död 23 januari 1920 i Helsingfors, var en finländsk kuplettsångare, sångtextförfattare och skådespelare.[1] Jääskeläinen var Finlands förste kuplettsångare och en av de första artisterna som gjorde skivinspelningar i Finland.

Pasi Jääskeläinen
Pasijaaskelainen1.jpg
Pasi Jääskeläinen med sin kantele.
FödelsenamnBasilius Jääskeläinen
SmeknamnPasi
Födelsedatum30 maj 1869
FödelseortFinland Haapavesi, Storfurstendömet Finland
Dödsdatum23 januari 1920
DödsortFinland Helsingfors, Nyland
GenrerKuplett, visa
RollTenor
InstrumentKantele
År som aktivcirka 1887–1920
SkivbolagGramophone Company
ArtistsamarbetenEster Niska, Emil Kauppi
Relaterade artisterIivari Kainulainen, J. Alfred Tanner, Oskar Nyström, Väinö Lehmus

Jääskeläinen började som klockare och slog igenom som vissångare vid sekelskiftet. Han blev snabbt en av Finlands främsta artister och turnerade med sin kantele runtom i landet. Han gjorde också två omfattande konsertresor till USA 1902 och 1907. Som skådespelare verkade han vid flera teatrar och författade ett antal egna pjäser. 1913 grundade Jääskeläinen en egen operettensemble, med vilken han gästspelade på diverse teatrar och biografer.

BiografiRedigera

Tidiga årRedigera

Jääskeläinen var son till August Jääskeläinen och Helena Aarontytär samt bror till distriktveterinären Henrik Gabriel Jääskeläinen. Jääskeläinen gifte sig med Hilma Lyydia Syrjänen, med vilken han fick fyra barn.[2]

Fadern var klockare i Haapavesi församling och var privat en duktig violinist. Genom honom lärde sig Jääskeläinen i unga år att spela kantele, ett instrument han kom att utöva hela livet.[3] 1879–1882 studerade han vid ett privat läroverk i Uleåborg och inledde därefter studier vid stadens lyceum. Han vantrivdes dock i skolbänken och lämnade lyceet efter två år. 1886 utexaminerades han från Uleåborgs klockareskola[4] och arbetade i fem år som klockare tillsammans med fadern i Haapavesi.[5] Som ung var Jääskeläinen av en rastlös natur och kom att fram till sekelskiftet arbeta inom en rad yrken; bland annat som sjöman, metallarbetare, timmerflottare och predikant.[3]

VissångarenRedigera

 
Pasi Jääskeläinen spelandes kantele, cirka 1903.

På slutet av 1880-talet återträdde Jääskeläinen på konstnärsbanan och blev elev till operasångaren Abraham Ojanperä i Helsingfors. Studierna var utmanande för Jääskeläinen och Ojanperä höll på att förlora hoppet om sin elev; en gång hade han sagt honom, att om Jääskeläinen kunde avlägga 20 000 mark och tio år på utbildningen skulle han kunna bli en duglig sångare.[5] Han gav dock sin debutkonsert i Helsingfors i början av seklet. 1906 reste han till Rom för att studera sång hos professor Sparapan.[4]

Från första konserten gjorde Jääskeläinen sig känd som vissångare. De första åren var han klädd i frack och sjöng till pianoackompanjemang, men utvecklade snart den scenstil mo som kom att bli signifikant för honom; klädd i enkla kläder ospelandes på sin kantele turnerade han Finland runt och ådrog stora åhörarskaror.[6] Han var en av landets främsta kantelespelare och kallades därför "Väinämöinens brorson".[3] 1902 och 1907 gjorde han konsertresor till USA och uppträdde bland finska nybyggare. 1909 gjorde han en längre turné i Skandinavien och uppträdde bland annat i Köpenhamn.[3]

På eget bevåg grundade Jääskeläinen en kanteleverkstad i Haapavesi och han var med att där uppföra en folkhögskola och ett ungdomsförbund. Vid folkhögskolan kom han 1916–1917 att arbeta som sånglärare.[7]

1904–1906 gjorde Jääskeläinen sina första inspelningar i Helsingfors och tillhörde därmed de första finländska artisterna, som gjorde skivinspelningar i Finland. Han återkom med nya inspelningar 1908–1911 och gjorde sammanlagt 64 stycken, samtliga med finska folksånger.[8] Till flera inspelningar ackompanjerade han på kantele, men en del andra gjordes tillsammans med Oskar Merikanto och Hjalmar Nordling.[9]

SkådespelarenRedigera

Skådespelarkarriären tog fart när Jääskeläinen år 1890 anslöt sig till Finlands Landsbygdsteater, där han var kollega till bland andra Aino Haverinen.[6] Därefter var han verksam vid Finska teatern (senare Nationalteatern), Ida Aahlbergs teater, August Aspegrens turnerande teater och vid Nya teatern (senare Svenska teatern)[3], där han var verksam fram till 1899.[10] Till hans mest uppskattade roller hör Mikael i Korpeissa, kaplanen i Papin perheessä och Jaakko i Saimaan rannalla.[5] Han författade även ett antal operetter och musikpjäser, däribland Miljoona-arpa, Tirison kosinta och Toppakahvia. Mest populär var dock sjömanspjäsen Laivan kannella, till vilken Emil Kauppi komponerade musiken.[11]

1912 grundade Jääskeläinen en turnerande operettensemble, kallad Suomalainen operetti. I operetten ingick bland andra Arno Niska, Aino Haverinen, Aapo Similä och Martti Nisonen. På våren 1913 gästade operetten Apolloteatern, där den framförde Emil Kauppis och Santeri Rissanens pjäs Kosijat.[12] Jääskeläinen överlät sedermera ledarskapet över operetten åt Haverinen[13], som i sin tur efterträddes av Arno Niska.[14]

Död och eftermäleRedigera

Den 22 januari 1920 avreste Jääskeläinen från ett besök hos sin son till Helsingfors. Dagen därpå avled han av ett slaganfall.[1] Den 30 maj 1925 avtäcktes en 1,85 meter hög staty på Jääskeläinens gravgård. Avtäckningen skedde under ceremoniella förhållanden med körsång, kantelemusik, orkesterstycken och tal.[15] På monumentet är följande text inristad:

Finska Svenska
Taiteilija Pasi Jääskeläinen
x30.5.1869 kuollut 23.1.1920
Pystytti Haapaveden nuorisoseura
Artisten Pasi Jääskeläinen
x30.5.1869 död 23.1.1920
Rest av Haapavesis ungdomsförbund

SkivinspelningarRedigera

November 1904Redigera

  • Satu
  • Vielä niitä honkia...
  • Tammerkosken sillalla
  • Merimieslaulu
  • Kekrinä
  • Lypsäjän laulu
  • Joen takana
  • Kun minä laulaan lähden
  • Suomalainen runosävelmä
  • Tääll' yksinäni laulelen

September 1905Redigera

  • Remma ja remma
  • Lukkari ja kukko
  • Varpusen olut
  • Kultani
  • Oman kullan silmät
  • Ja sun hoppati rallallei
  • Heikki se lähti Heinolasta naimaan
  • Murrejuttu
  • Häälaulu/Paljo olen maata kulkenut
  • Olin minä nuori poika
  • Varpusen olut

1906Redigera

  • Minä olen Matti maailmassa
  • Minä lähden Ameriikkaan
  • Kun tätä Suomenmaata...
  • Enkä minä ryyppää
  • Stiipeli staapeli stom pom pom
  • Meripoikatte veis
  • Kun minä laulaan lähden
  • Hei henttuni
  • Rannalla itkijä
  • Taivas on sininen ja valkoinen

1908Redigera

  • Tämän kylän tytöt
  • Tule ystäväni rantahan
  • Hei illalla
  • Nuku nurmen alla
  • Ompa mulla kaunis kulta

Augusti 1909Redigera

  • Kahden vaiheilla
  • Tammerkosken sillalla
  • Varpunen
  • Humalaisen kotiintulo
  • Piirilaulu
  • Merimieslaulu
  • Paimenpojan laulu
  • Renk' Willen naiminen
  • Tuulen henki
  • Suomalainen runosävelmä
  • Kahden vaiheilla

September 1910Redigera

  • Rauma prankori marss'
  • Kyllä minä tiedän
  • Paree oliki'
  • Tukkipoikia tulossa
  • Poika ja tyttö
  • Kasarmilaulu
  • Laivakokin rallatus

15 september 1911Redigera

  • Priki Efrosiina 1–2
  • Jenny
  • Aittalaulu
  • Voi niitä aikoja...
  • Vanha juomalaulu
  • Kotimaani, mukaelma
  • Heilani kammari

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Pasi Jääskeläinen”. http://pomus.net/001577. Läst 6 oktober 2015. 
  2. ^ ”Geni.com”. https://www.geni.com/people/Basilius-J%C3%A4%C3%A4skel%C3%A4inen/6000000045727546170. Läst 25 december 2018. 
  3. ^ [a b c d e] ”Pakina Pasi Jääskeläisestä”. Otava: s. 386-391. 1 oktober 1918. 
  4. ^ [a b] ”Muualta Suomesta”. Kajaanin Lehti. 26 januari 1920. 
  5. ^ [a b c] ”Pasi”. Maailma: s. 421-425. 1 november 1919. 
  6. ^ [a b] ”Pasi Jääskeläinen ja hänen kanteleensa”. Lukutapa. 23 oktober 1903. 
  7. ^ ”KirjastoVirma”. http://www.kirjastovirma.fi/henkilogalleria/jaaskelainen_pasi/. Läst 25 december 2018. 
  8. ^ ”Äänitearkisto”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180801034345/http://www.aanitearkisto.fi/firs2/fi/nimi.php?Id=J%E4%E4skel%E4inen+Pasi. Läst 31 juli 2018. 
  9. ^ ”Fono.fi”. http://www.fono.fi/TekijaHakutulos.aspx?esittaja=j%c3%a4%c3%a4skel%c3%a4inen+pasi. Läst 31 juli 2018. 
  10. ^ ”Suomalaiset kansanlaulut”. Uusi kuvalehti: s. 3-4. 15 januari 1902. 
  11. ^ ”Pasi Jääskeläinen kuollut”. Uudenkaupungin Sanomat. 27 januari 1920. 
  12. ^ ”Apollo-Teatterissa”. Helsingin kuvalehti. 31 januari 1913. 
  13. ^ ”Suomalainen operetti”. Wiborgs Nyheter. 26 juli 1919. 
  14. ^ ”Från allmänheten”. Wiborgs Nyheter. 4 september 1919. 
  15. ^ ”Hautapatsas Pasi Jääskeläiselle”. Loviisan Sanomat. 5 juni 1925. 

Externa länkarRedigera