Öppna huvudmenyn

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång[1] gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan,[2] och är numrerad från 1 till 65.[3] Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet.[4] Fram till Gamla Allén[5] kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.[6]

Parkgatan, Göteborg
Avenyn 1.jpg
Hörnet Parkgatan 29/Kungsportsavenyen 1 i kvarteret Borganäs.
Namn efterKungsparken
Namngiven1867
Läge
PlatsVasastaden,
Lorensberg
och Heden, Göteborg
SträckningSprängkullsgatan
Ullevigatan
Längd1 500 meter
Betydelse
ByggnaderDicksonska palatset,
Wernerska villan,
Exercishuset,
Gamla Ullevi

På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.[7]

Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna.[8] Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879);[9] å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883);[10] å södra sidan utmed Nya Allén (1885);[11] från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892)[12] samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).[13]

Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan.[14] Men istället fick sträckningen JärntorgetLinnéplatsen det namnet 1882.

År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."[15]

Byggnader vid ParkgatanRedigera

 
Park 49, Parkgatan 49

Det stadsplaneförslag som låg till grund för Parkgatans framdragande, antogs av Göteborgs stadsfullmäktige den 19 maj 1864 och stadfästes av Kungl. Maj:t den 23 november 1866. Principerna i förslaget innebar bland annat att kvarteren närmast nuvarande Parkgatan skulle bestå av ett eller två hus, som skulle se ut som enskilda byggnader, "hvarigenom god effekt i arkitektoniskt hänseende kan åstadkommas och hvilket byggnadssätt man numera ofta ser användas utrikes". Området var tänkt att bli ett exklusivt bostadsområde för de mer välbärgade stadsborna.[16] I den 18:e paragrafen stadgades att: "parkqvarteren vid Nya Alléen skulle göras mindre än de bakom liggande tomtqvarteren och, med afseende å lokalen, komma att bestå hvartdera endast af ett, två eller tre hus, hvilka jemväl i de bägge senare fallen skulle så uppföras, att de företedde utseende af en enda större byggnad.[17] I stadsplanen fanns 16 stycken "Parkqvarter" inritade längs gatans tänkta sträckning, från i linje med Haga Kyrkogata och ända fram till nuvarande Ullevigatan.[18]

  • Parkgatan 1 i kvarteret Alen — Arkitekt Ragnar Ossian Swensson. Uppfört 1940 som församlings- och bostadshus för Smyrna.
  • Parkgatan 2 i kvarteret 16 DiamantenDicksonska palatset. Uppfört 1862.
  • Parkgatan 3 i kvarteret 3 Alen — Uppfört 1879.
  • Parkgatan 4 i kvarteret 16 Diamanten — S:t Jakobs kyrka.[19]
  • Parkgatan 5-7 i kvarteret 2 Almen — Uppfört 1875. Arkitekt var Bror Viktor Adler.
  • Parkgatan 6 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar med gulbeige, putsad fasad.
  • Parkgatan 8 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i rött tegel, uppfört i tre våningar.
  • Parkgatan 10 i kvarteret 16 Diamanten — Hotel Allén med 50 rum.[20]
  • Parkgatan 12 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar, uppfört i rött tegel.
  • Parkgatan 9-11 i kvarteret 3 AskenKFUM:s hus i jugendstil, ritat av Hans Hedlund och invigt den 1 oktober 1898[21] av kronprins Gustaf. I två steg hade en tävling avgjorts, där fasader av Harald Boklund i Malmö och planer av Johan Laurentz i Stockholm hade antagits. Tävlingens byggnadsprogram utarbetades dock av Hedlund.[22]
  • Parkgatan 13 i kvarteret 4 Avenboken — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
  • Parkgatan 14 i kvarteret 16 DiamantenKatolska kyrkan även Kristus-Konungens Kyrka. Invigd den 2 oktober 1938 efter ritningar av Carl Rosell.[23]
  • Parkgatan 15 i kvarteret 4 Avenboken — Uppfört 1897. Ritningar av Hjalmar Cornilsen.
  • Parkgatan 17 i kvarteret 40 Rydboholm — Ritningar av Carl Crispin. Uppfört 1896.
  • Parkgatan 19 i kvarteret 40 Rydboholm — Uppfört 1897. Ritningar av Carl Crispin.
  • Parkgatan 21-23 i kvarteret 41 Ulvåsa — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
  • Parkgatan 22-24 i kvarteret 42 Fågelvik — Uppfört 1885 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson.
  • Parkgatan 25-27 i kvarteret 42 FågelvikWernerska villan. Ritningar av Adrian C. Peterson. Uppfört 1885.
  • Parkgatan 29 i kvarteret 43 Borganäs — Uppfört 1882 efter ritningar av Abraham Pehrsson.
  • Parkgatan 31 i kvarteret 44 Visborg — Uppfört 1877, med adress Kungsportsavenyn 2. Fastighetsbolaget Wallenstam har här sitt huvudkontor.[24]
  • Parkgatan 33 i kvarteret 44 Visborg — Uppfört 1910 efter ritningar av L. Johansson.
  • Parkgatan 35 — Exercishuset. Ritat av Frans Jacob Heilborn och invigt 1867.
  • Parkgatan 41-43 — Idrottsgården. Uppfördes 1923 som mönstergård inför Jubileumsutställningen i Göteborg och Jordbruksutställningen där.
  • Parkgatan 49 Park 49 – Park 49 har en tio våningar hög byggnad flankerad av två fem våningar höga flyglar. Ritningar av Arkitektbyrån Design. Byggnaden är huvudkontor för Västsvenska handelskammaren och uppförd 2016.
  • Parkgatan 53-57 — Gamla Ullevi. Invigt 2009.

[25][26]

FastighetsbeteckningarRedigera

Parkgatan är numrerad 1-65, med fastighetsbeteckningarna:

  • (1) Vasastaden 1:4
  • (2A) Lorensberg 706:10
  • (2B) Heden 16:12
  • (2) Heden 16:12
  • (3) Vasastaden 1:2
  • (4) Heden 16:2
  • (5) Vasastaden 2:1
  • (6) Heden 16:3
  • (7) Vasastaden 2:3
  • (8A) Heden 16:4
  • (8B) Heden 16:4
  • (8) Heden 16:4
  • (9) Vasastaden 3:1
  • (10) Heden 16:5
  • (11) Vasastaden 3:1
  • (12A) Heden 16:6
  • (12B) Heden 16:6
  • (13) Vasastaden 4:1
  • (14) Heden 16:10
  • (15) Vasastaden 4:2
  • (16) Heden 16:10
  • (17) Lorensberg 40:1
  • (19) Lorensberg 40:2
  • (21) Lorensberg 41:4
  • (23) Lorensberg 41:3
  • (25) Lorensberg 42:1
  • (29) Lorensberg 43:1
  • (31) Lorensberg 44:2
  • (33) Heden 705:1
  • (35) Heden 705:1
  • (39) Heden 705:1
  • (41) Heden 705:1
  • (43) Heden 705:1
  • (51) Heden 705:13
  • (53A) Heden 47:1
  • (53B) Heden 47:1
  • (55) Heden 47:1
  • (57) Heden 47:1
  • (65) Heden 47:1

[3]

KällorRedigera

  • Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 228
  • Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923
  • Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  • Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : Rapport 4 - Vasastaden - Lorensberg i Göteborg, projektledare: Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum, Göteborgs universitet, Göteborg 1973
  1. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  2. ^ Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 184
  3. ^ [a b] Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).
  4. ^ Götheborg omkring 1790, [skala 1:4 000], Historiskt kartverk upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  5. ^ Arkitekter & Fasader i Göteborg 1850-1920, Gunilla Linde Bjur, Balkong Förlag, Stockholm 2013 ISBN 9789185581542, Plan af Götheborg 1863.
  6. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 846
  7. ^ Eniro kartor
  8. ^ Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875, s. 7
  9. ^ Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1879, [Andra Årgången], utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1879, s. IX
  10. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender för år 1883, [Sjette Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1883, s. 11
  11. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 10
  12. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender År 1892, [Femtonde Årgången], utgifven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1892, s. 10
  13. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1898, [Tjugondeförsta Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1898, s. 12
  14. ^ Stadsfullmäktiges handlingar 1880, nr 31, s. 2.
  15. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 126
  16. ^ Lönnroth (1973), s. 23f
  17. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867 : Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 4, s. 4
  18. ^ Plan till Göteborgs stads utvidgning, W. Brandel, Göteborgs stad 1864
  19. ^ S:t Jakobs kyrka
  20. ^ Hotell Allén Arkiverad 4 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Nylén (1988), s. 46
  22. ^ Linde Bjur (2013), s. 38f
  23. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 102
  24. ^ Wallenstam
  25. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 94ff
  26. ^ Lönnroth (1973), Bilaga IVff