Papyrussångare

fågelart i familjen rörsångare

Papyrussångare[2] (Acrocephalus stentoreus) är en tätting i familjen rörsångare som förekommer i stora delar av södra Asien samt i Egypten.[3]

Papyrussångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare
Acrocephalidae
SläkteAcrocephalus
ArtPapyrussångare
A. stentoreus
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus stentoreus
Auktor(Ehrenberg, 1833)
Acrocephalus stentoreus stentoreus

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Papyrussångaren är en stor rörsångare med en kroppslängd på 16-18 centimeter. Den är i flera avseenden lik trastsångaren, men skiljer sig framför allt genom den långa och smala näbben, kortare vingar samt längre och mer rundade stjärt. Fjäderdräkten är mörkt olivbrun ovan, solkigt brunbeige under med lite ljusare strupe. Den har ett blekt och smalt ögonbrynsstreck som sträcker sig fram till ögat.[4]

 
Papyrussångare av underarten brunnescens i Kolkata, Indien.

Läten redigera

Även lätena liknar trastsångarens, med ett grötigt track och ett hårt trrrrr. Sången är ett grovt och trevande schackrande med enstaka falsettoner, lite påminnande om björktrastars läten i gryningen.[4]

Utbredning och systematik redigera

Papyrussångare delas in i tio underarter med följande utbredning:[3]

Hybridisering med trastsångare har noterats i södra Kazakstan.[6]

Familjetillhörighet redigera

Rörsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[7] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Acrocephalidae.

Levnadssätt redigera

Papyrussångaren häckar som namnet avslöjar helst i papyrusbestånd, men även kaveldun, bladvass, majs och liknande hög vegetation nära vatten eller i fuktiga områden. Den ses ofta födosöka i gles vass nära vattenytan.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig i stora delar av sitt utbredningsområde.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Acrocephalus stentoreus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 1 februari 2023.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 322. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Dyrcz, A. (2018). Clamorous Reed-warbler (Acrocephalus stentoreus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58806 20 mars 2018).
  6. ^ Hansson, B., Tarka, M., Dawson, D.A. & Horsburgh, G. (2012) Hybridization but no evidence for backcrossing and introgression in a sympatric population of Great Reed Warblers and Clamorous Reed Warblers. PLoS ONE 7(2): e31667.
  7. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar redigera