Papuagräsfågel[2] (Cincloramphus macrurus) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i gräsmarker på Nya Guinea och i intilliggande Bismarckarkipelagen. Beståndet anses vara livskraftigt.

Papuagräsfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
SläkteCincloramphus
ArtPapuagräsfågel
C. macrurus
Vetenskapligt namn
§ Cincloramphus macrurus
Auktor(Salvadori, 1876)
Synonymer
Megalurus macrurus

Utseende och läte redigera

Papuagräsfågeln är en medelstor tätting med lång och spetsig stjärt. Ovansidan är täckt av tydliga svarta streck, medan undersidan är ljusgrå med vitaktig strupe. Hjässa, vingar och stjärt är anstrukna i rostrött. Den skiljs geografiskt från liknande flygräsfågeln och rostgräsfågeln, från mindre gräsfågel på storlek och rostrött i vingen. Lätet är ett explosivt "chwik!".[4]

Utbredning och systematik redigera

Papuagräsfågel förekommer på och kring Nya Guinea och delas upp i fem till sju underarter:[5]

  • interscapularis/mayri-gruppen
  • macrurus-gruppen
    • stresemanni – nordvästra Nya Guinea (Gijisjön, Arfakbergen och Wisselsjöarna)
    • hartertiHuonhalvön
    • wahgiensis – Central Highlands
    • alpinus – alpina gräsmarker från Sudirmanbergen till sydöstra Nya Guinea
    • macrurus – sydöstra Nya Guinea

Underarterna mayri och wahgiensis inkluderas ofta i nominatformen.[3] Fågeln betraktades tidigare som en underart till rostgräsfågel (Cincloramphus timoriensis), men urskiljs numera vanligen som egen art.[3][5]

Släktestillhörighet redigera

Papuagräsfågel placeras traditionellt i släktet Megalurus. DNA-studier från 2018[6] visar dock att arterna i Megalurus inte är varandras närmaste släktingar. Papuagräsfågeln och nära släktingen rostgräsfågeln bildar en klad tillsammans med de tidigare lärksångarna i Cincloramphus, fijigräsfågeln, timorgräsfågeln (Buettikoferella) samt arterna i Megalurulus. Författarna till studien rekommenderar att alla dessa placeras i Cincloramphus som har prioritet, och denna hållning följs här.

Familjetillhörighet redigera

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[7] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

Levnadssätt redigera

Papuagräsfågeln förekommer i gräsmarker. Där håller den sig ofta gömd. När den skräms upp flyger den lågt från en tuva till nästa.[4]

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Cincloramphus macrurus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ [a b] Madge, S. (2020). Papuan Grassbird (Cincloramphus macrurus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.tawgra2.01
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
  7. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar redigera