Papinniemi herrgård är en tidigare egendom i Heinävesi kommun i landskapet Norra Karelen i östra Finland. Egendomen är idag känd som Valamo nya kloster, och själva herrgårdsbyggnaden förstördes i en brand 2011.

Papinniemi herrgårdsbyggnad efter branden 2011.

Historia redigera

Markerna kring Papinniemi ingick redan på 1500-talet i kungsgården Strandgårds ägor i Rantasalmi socken, dit även Heinävesi hörde. Strandgård är första gången nämnd 1538 som en förläning till en Tomas Uttermark och 1550 som bostad för länsmannen Hartvig Sigfridsson.[1] Namnet Papinniemi, vilket på finska betyder 'Prästens halvö', torde härröra från kyrkoherden i Rantasalmi Johan Kyander, som 1710 förvärvade Strandgård och därmed även det avlägsna och svårtillgängliga Papinniemi. Dessförinnan var området på 1500-talet helt obefolkat, med ett under 1600-talet endast långsamt växande antal torp och gårdar.[2] Däremot var ägorna långt mera omfattande i denna avlägsna periferi, vilket fick stor betydelse för utvecklingen.

Papinniemi blev egen herrgård på 1770-talet, då ägaren fänrik Johan (Johansson) Kyander anlade en större byggnad och valde att flytta till denna. Efter storskiftet 1804 blev Papinniemi officiellt godsets huvudgård och Strandgård därmed degraderad till utgård.[3]

På 1800-talet var Strandgårds areal 280 hektar (1859) och hade fem underlydande torp (1830),[4] medan Papinniemis ägor omkring 1830 omfattade 1 806 hektar och 30 torp.[5] Ägorna växte ytterligare, och under Johan Henrik Kyander ingick Papinniemi i ett komplex av gårdar som utöver Papinniemi och Strandgård även omfattade Karvio gård i Heinävesi, Kopolanniemi i Leppävirta samt Lamminpohja i Rantasalmi. Efter hans död 1840 styckades ägorna upp i fem delar, av vilka Papinniemi var den näst största.[6] Papinniemi förblev i samma släkt till 1880-talet, då det såldes till generalmajor K. Hj. Granfelt, vilken sålde det vidare 1892 till skogsbolaget AB Enso Oy. 1908 köptes ägorna av bolaget H. Saastamoinen Oy som ägde dem till 1946.[5]

Papinniemi blev efter den nya gränsdragningen vid Finska vinterkrigets fredsslut 1940 den plats där Valamo nya kloster anlades, efter att det gamla klostret på en ö i sjön Ladoga hamnat på den sovjetiska sidan. Det hävdas att Papinniemi valdes som plats för det utlokaliserade klostret därför att en ikon föreställande Valamos två skyddshelgon Sergei och Herman hittades i ett av rummen, vilket uppfattades som ett gudomligt tecken.[7] Herrgårdsbyggnaden, som på senare år länge stått oanvänd, förstördes i en brand 2011. Det har tvistats mellan klostret och byggnadsvärnet om huruvida byggnaden, som är av kulturhistorisk betydelse, ska återuppbyggas eller ej.[8]

Byggnaden redigera

Den på 1770-talet anlagda timrade herrgårdsbyggnaden torde ha varit i två våningar, som i senare tid byggdes ut med relativt vidlyftiga flyglar och en tredje våning. Den allra senaste utbyggnaden skedde 1929, och den brädklädda fasaden hade stark prägel av finsk jugendstil.[9] Av äldre byggnader återstår ännu några mindre bostadshus samt ladugårdar och sädesmagasin från 1800-talet. I byggnadens omedelbara närhet finns även ett äldre klocktorn och den första kyrkan, som numera är klostrets museum. I äldre ekonomibyggnader har numera gästrum, restaurang med mera anlagts.[5]

Referenser redigera

  1. ^ Arvo M Soininen, Rantasalmen historia, Rantasalmi 1954 s 193.
  2. ^ Arvo M Soininen, Rantasalmen historia, Rantasalmi 1954 s 74 et passim.
  3. ^ Arvo M Soininen, Rantasalmen historia, Rantasalmi 1954 s 343.
  4. ^ http://kirjasto.mikkeli.fi/etela-savon-kartanot/index.php?page=rantasalmi
  5. ^ [a b c] http://kirjasto.mikkeli.fi/etela-savon-kartanot/index.php?page=heinavesi
  6. ^ http: www.kansallisbiografia.fi/talousvaikuttajat/?iid=109.
  7. ^ https://fi.wikipedia.org/wiki/Valamon_luostari_(Heinävesi)
  8. ^ https://en.wikipedia.org/wiki/New_Valamo
  9. ^ Se Etelä-Savon rakennusperintö, Helsingfors 1984, s 31 f.

Externa länkar redigera