Pansarbandvagn 302

ett splitterskyddat trupptransportfordon
(Omdirigerad från Pansarbandvagn 3026)

Pansarbandvagn 302, kort Pbv 302, var en svensk pansarbandvagn från kalla krigets andra hälft som användes för pansarskytte, trupptransport, personaltransport, sjuktransport och materieltransport. Det fanns även specialversioner för stridsledning, eldledning och batteriplatstjänst. Vagnen är amfibisk och kan simma efter vissa förberedelser. Pbv 302 i samtliga varianter utgick ur krigsorganisationen i och med införandet av Insatsorganisation 14. År 2018 fanns det 180 st. pansarbandvagn 302 (med högst varierande teknisk status) i förbands- eller materielreserven.[1]

Pansarbandvagn 302 (Pbv 302)
Pbv 302
Pbv 302 vid Regementets dag på P 7 Revingehed 2015.
Typ Pansarbandvagn (utformning)
Pansarskyttefordon (urvalsroll)
Ursprungsplats Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1966-2014
Använts av Sverige
Produktionshistoria
Konstruerad 1962
Producerad 1965-1972
Tillverkare Hägglunds Vehicle
Varianter Se: användare
Specifikationer
Vikt 14 ton
Längd 5,35 m
Bredd 2,86 m
Höjd 2,5 m
Besättning 3
Passagerare 8

Pansar 23 mm (front)
Primär beväpning 20 mm automatkanon m/47
Sekundär beväpning 7,62 mm kulspruta 58
Motor 9,6 l Volvo PENTA THD 100, 6 cyl direktinsprutad överladdad diesel
201 kW (270 hk)
Växellåda Volvo PENTA R-60 8+2 växlar (hög/låg)
Bränslekapacitet 270 liter
Operativ räckvidd 300 km (landsväg)
Hastighet 66 km/h (väg)
8 km/h (vatten)

Historia redigera

Pbv 302 utvecklades för att möta den kravspecifikation på stridsfordon som den svenska armén ställt i början av 1960-talet. Hägglund & Söner hade den första prototypen klar 1962 och serien tillverkades mellan 1965 och 1972. Den första Pbv 302 kom i tjänst 1966. Numera är den helt ersatt av Stridsfordon 90.

Pbv 302 användes av de svenska FN-bataljonerna under FN-insatserna i Bosnien på 1990-talet samt i Kosovo under 2000-talet.

Besättning redigera

Besättningen som sitter framtill består av skytt, förare och vagnschef. Skytten sitter längst fram till vänster under vapenhuven, som ibland felaktigt benämns tornet, vagnschefen till höger och föraren i mitten längst fram. Personer som transporteras i stridsutrymmet bak räknas inte till besättningen.

 
Stridsgruppering vid avsutten strid.
 
Soldaterna bemannar stridsluckorna.

Transport redigera

Vagnen kan transportera nio soldater, inklusive en vagnchef, med full stridsutrustning. De stiger i och ur genom två dörrar på vagnens baksida. Pansarskyttegruppen består normalt av sju man och är organiserad med en gruppchef, hans ställföreträdare och två omgångar, den ena med kulspruta, den andra med granatgevär. De kan även skjuta och strida från två luckor i taket. Dessa benämns stridsluckor och öppnas och stängs med hydraulik. Strid från stridsluckorna benämns vagnstrid och avsutten strid närstrid. Vanligen står skyttegruppen upp i stridsluckorna för att understödja besättningen med observation.

Det finns även en version för en robotgrupp med Robot 56 Bill. Inredningen är anpassad för att få plats med robotar och lavett med sikte. Den bakre dubbelstolen är borttagen och därför får endast sex soldater plats i stridsutrymmet.

Beväpning redigera

Pbv 302 är beväpnad med en 20 mm Hispano Suiza HS 804 automatkanon (m/47D) i en vapenhuv på vänster sida av vagnsfronten. Denna pjäs var ursprungligen avsedd för flygplan (till exempel J 29). Kanonen matades med bandmatare eller magasin, beroende på vilken ammunition (spränggranat eller pansarprojektil) som används. Spränggranater matades ur bandlådor med 135 granater och pansarprojektiler ur 10-skottsmagasin. Tre bandlådor och tio magasin medfördes i vagnen. Eftersom bandmataren ansågs alltför tekniskt komplicerad och underhållskrävande byttes den ut mot 30-skotts magasin, varav tio medförs.

Kanonen handriktas i två hastigheter, kan höjas +37° och sänkas -10°, medan huven kan vridas 360°. Periskopsiktet har åtta gångers förstoring och ballistisk streckskala. För luftmålsbekämpning, strid på korta avstånd eller när skytten sitter med tornluckan öppen finns även ett reflexsikte på eldröret. För övningssyfte monteras en kulspruta av typen ksp 58 utvändigt, parallellt med kanonen i en så kallad hjälpvapenhållare. Från 2009 fanns en permanent anordning för yttre montage av ksp 58 som ersätter hjälpvapenhållaren i syfte att ge vagnen en sekundär beväpning.

Vagnen är försedd med två rökkastarbatterier om vardera tre utskjutningsrör för närskyddsrök. Närskyddsröken är momentan, består av vit fosfor och döljer vagnen i spektrumet för synligt ljus.

Versioner redigera

 
Eldledningspansarbandvagn 3022 med eldledningshuven till vänster om förarens huvud.

Totalt levererades åren 1966-72[2] 518 vagnar i pansarskytteutförandet och 129 vagnar i olika specialutföranden.

Pansarbandvagn 302A, grundutförande.
  • Stridsledningspansarbandvagn 3021. 70 vagnar, för bataljon- och brigadstaber.
  • Eldledningspansarbandvagn 3022. 50 vagnar. Epbv 3022 är en specialutrustad Pbv 302, den huvudsakliga skillnaden är att Epbv 3022 har en eldledningshuv, eldledningsstativ samt navigeringsutrustning.
  • Batteriplatspansarbandvagn 3023. 9 vagnar, en per Bandkanon 1-kompani.
  • Radiolänkpansarbandvagn 3024
  • Sjuktransportpansarbandvagn 3026
Pansarbandvagn 302B, vagn med invändigt splitterskydd (s.k. liner) och utvändigt tilläggsskydd.
  • Stridsledningspansarbandvagn 3021B
Pansarbandvagn 302C, som 302B med lyskastare, nya lysen, ny turbo, klimatanläggning och förstärkt fjädring.
  • Stridsledningspansarbandvagn 3021C
  • Eldledningspansarbandvagn 3022C
  • Batteriplatspansarbandvagn 3023C
  • Radiolänkpansarbandvagn 3024C
  • Pjäsrekognoseringspansarbandvagn 3025C
Pansarbandvagn 302H

Källor redigera

  1. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (20 februari 2018). ”Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/02/sou-20187/. Läst 12 oktober 2022. 
  2. ^ Christer Baadstöe (2017). Kjell Svensson. red. ”Pansarbandvagn 302 - Del 2 Serieproduktion”. Pansar (Vislanda: Svensk Pansarhistorik Förening) (2): sid. 4. ISSN 0349-7844. 

Externa länkar redigera