Panamerikanska spelen 2003

2003 års upplaga av Panamerikanska spelen

Panamerikanska spelen 2003 hölls i Santo Domingo, Dominikanska republiken 1-17 augusti 2003. Ortens framgångsrika ansökan gjordes i mitten av 1990-talet, då Dominikanska republikens ekonomi var en av Latinamerikas snabbast växande.[1]

Panamerikanska spelen 2003
Datum1-17 augusti 2007
Värdskap
LandDominikanska republiken Dominikanska republiken
PlatsSanto Domingo

Alla 42 medlemmar i den panamerikanska sportorganisationen och 6 748 idrottare var anmälda som deltagare. Utöver de tävlande var 2 425 tränare och delegater anmälda. [2]

USA svarade för de flesta anmälningarna, 713 tävlande; Saint Lucia hade anmält den minsta truppen med 6 deltagare. Dominikanska republiken hade 562 deltagare.

Höjdpunkter redigera

Invigningssceremonin redigera

Spelen öppnades på den nya olympiska anläggningen inför cirka 18 000 åskådare. I uppvisningen deltog 10 000 aktiva, vissa av dem utklädda för att likna Dominikanska republikens karnevaler.

De lokala basebollspelarna Juan Marichal och Pedro Martínez deltog och avslutade fackelstafetten tillsammans med Luis Pujols, kusin till San Francisco Giants coach med samma namn, klädda i Dominikanska republikens basebollutrustning, svingande ett basebollträ mot en boll på toppen av en miniflagga.

Dominikanska republikens president Hipólito Mejía var närvarande vid ceremonin, liksom Pan American Sports Organizations president Mario Vázquez Raña och New York Citys borgmästare Michael Bloomberg.

Budget och anläggningar redigera

Dominikanska republiken hade satsat minst 175 miljoner $. Två olympiska parker byggdes, och jobbarna fick arbeta till invigningsceremonin på grund av förseningar i bygget, strömavbrott och att anläggningarnas säkerhet var ifrågasatt.

Trots vissa anläggningsproblem (ett lag kunde inte duscha då de aktivas by saknade vatten, lag saknade tennisbollar och handdukar),[1] Den amerikanske lagledaren Roland Betts gav ändå bra kritik. Andra aktiva höll med om att det fanns problem med anläggningarna men att de hade minskat under spelens gång.

Kontroverser och lokal reaktion redigera

Ett flertal protestmarscher hölls, men under spelen var de förbjudna i staden. Dominikanska republikens invånare gladde sig dock åt spelen och firade nationella utövare som Félix Sánchez då han vann herrarnas 400 meter häck och noterade panamerikanskt rekord. [1]

Samtidigt som man berömde de förstklassiga anordningarna klandrades de mycket stora överskridandena av beräknade kostnader, de höga lönerna till organisatörerna och framfördes bekymmer för Dominikanska republikens förmåga att klara verksamheten vid tävlingsplatserna efter spelen. Spelen fick dock betyget "ett av de bästa som genomförts i spelens historia. Dominikanska republiken var en framgångsrik värd för spelen - de här spelen som för alltid kommer att minnas". [3]

Medaljtabell redigera

Ranking Land       Totalt
1   USA 117 80 73 270
2   Kuba 72 41 39 152
3   Kanada 29 57 42 128
4   Brasilien 29 40 54 123
5   Mexiko 20 27 32 79
6   Venezuela 16 21 27 64
7   Argentina 16 20 27 63
8   Colombia 11 8 24 43
9   Dominikanska republiken 10 12 19 41
10   Jamaica 5 2 6 13

Sporter redigera

Vid spelen återkom vattenskidåkning, som under en period varit struken från programmet.[4]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.

Fotnoter redigera

Externa länkar redigera