Peter Simon Pallas
Peter Simon Pallas (ryska: Пётр Симон Паллас: Pjotr Simon Pallas), även kallad Petrus, född 22 september 1741 i Berlin, död där 8 september 1811, var en tysk (preussisk) naturforskare.
| Peter Simon Pallas | |
 | |
| Född | 22 september 1741[1][2][3] Berlin[4] |
|---|---|
| Död | 8 september 1811[1][2][3] (69 år) Berlin[5] |
| Begravd | Berlin |
| Medborgare i | Konungariket Preussen och Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Universitetet i Leiden Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Göttingens universitet  |
| Sysselsättning | Upptäcktsresande, geograf, araknolog, entomolog, botaniker, ornitolog, biolog, zoolog, läkare |
| Arbetsgivare | Ryssland Sankt Petersburgs vetenskapsakademi Rysslands Vetenskapsakademi |
| Barn | Albertine von Wimpffen (f. 1777) |
| Föräldrar | Simon Pallas |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Peter Simon Pallas skrev år 1759 sin dissertation om parasitmaskar, De infestis viventibus intra viventes. Efter de zoologiska arbetena Elenchus Zoophytorum (1766), Miscellanea zoologica och Spicilegia zoologica (1767), ansågs han som en av den jämförande anatomins grundläggare.
Efter studieresor i ett flertal länder, antog han Sankt Petersburgsakademiens erbjudande att som dess medlem ställa sig i spetsen för en stor sibirisk expedition år 1768. Han ägnade sedan större delen av sin fortsatta levnad åt det ryska rikets utforskande inom naturhistoriens olika grenar.
Hans resa i Sibirien (1768–1774) förde med sig att han kan betraktas som en av århundradets främsta forskare och mångsidigaste lärde. Han var också en av Carl von Linnés mest värderade korrespondenter. Under de följande två årtiondena, sysselsatte han sig med bearbetning av sina reseanteckningar och samlingar. Efter en forskningsresa i södra Ryssland, slog han sig ned på Krim. Han vistades där 1795–1810 med frikostigt underhåll av kejsarinnan Katarina den stora.
Bibliografi redigera
Pallas var lika framstående som faunistisk och floristisk författare. Till hans större arbeten räknas:
- Reise durch verschiedene Provinzen des russischen Reiches (3 band, 1771–1776)
- Neue nordische Beiträge zur physikalischen und geographischen Erdbeschreibung (7 band, 1781–1796)
- Sammlungen historischer Nachrichten über die mongolischen Völkerschaften (1776–1802)
- Spicilegia zoologica (14 häften, 1767–1804)
- Flora rossica (1784–1788)
- Species Astragalorum descriptæ et iconibus coloratis illustratæ (1800, monografi)
- Illustrationes plantarum imperfecte vel nondum cognitarum (1803)
- Bemerkungen auf einer Reise in die südlichen Statthalterschaften des russischen Reiches in den Jahren 1793 und 1794 (1799, 1805)
Peter Simon Pallas blev år 1776 invald som utländsk ledamot nummer 98 av Kungliga Vetenskapsakademien och år 1786 som nummer 5 av Vitterhetsakademien.
-
Bemerkungen auf einer Reise in die südlichen Statthalterschaften des russischen Reiches in den Jahren 1793 und 1794. -
Pallas grav i Berlin. -
Pallas bostad i botaniska trädgården i Simferopol.
Auktorsnamnet Pall. kan användas för Peter Simon Pallas i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Auktorsnamnet Pallas kan användas för Peter Simon Pallas i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.
Källor redigera
- Pallas, Peter Simon i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
- International Plant Name Index (IPNI)
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Peter Simon Pallas, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Peter Simon Pallas, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Peter Simon Pallas.
