PLC (av engelska programmable logic controller) eller programmerbart logiskt styrsystem är ett slags dator som främst används inom automation, till exempel för att styra en montagelinje, ett vattenkraftverk eller åkattraktioner på ett nöjesfält.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En PLC är ofta kopplad till någon form av operatörsgränssnitt, det kan vara enkla knappar, en operatörspanel, ett HMI-program eller ett SCADA-system.
De vanligaste språken att programmera PLC med har standardiserats i IEC-61131-3.
Beståndsdelar redigera
- Processor – jämför ingångarna med PLC-programmet och sätter utgångsstatus.
- Minne – ofta icke-flyktigt eller batterimatat.
- Ingångar – tar emot elektriska signaler utifrån, exempelvis från en strömställare eller en gränslägesbrytare.
- Utgångar – sänder ut elektriska signaler, exempelvis för att dra en kontaktor eller tända en lampa.
Arbetssätt redigera
Under ett programvarv läses först hårdvaruingångarna av, statusen på ingångarna jämförs sedan med ett inskrivet program. Efter jämförelsen ställs utgångarnas status så att de överensstämmer med programmet. En PLC har även utrymme att lagra information, som till exempel bitar eller ord, och även dessa tas med i jämförelsen.
Övrigt redigera
Det finns även mjukvaru-PLC (engelska soft-PLC) som detta består av programvara som installeras i en vanlig persondator så att den kan agera PLC. In- och utsignaler (I/O) kan skickas via ethernet, ett instickskort eller någon av datorns ordinarie portar, till exempel parallellporten (skrivarporten). En mellanvariant är att PLC-funktionen sitter på ett separat instickskort i datorn. Då går in- och utsignaler vanligtvis via en fältbuss.