Wikipedia

Polycystiskt ovariesyndrom

(Omdirigerad från PCOS)

Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, tidigare kallat Stein-Leventhals syndrom är en hormonell rubbning som kan förekomma hos kvinnor. Upp till 20% av alla kvinnor i fertil ålder beräknas ha PCOS[1][2][3]. PCOS är ett metabolt syndrom som innefattar androgenöverskott [4].

Polycystiskt ovariesyndrom
Latin: morbus polycysticus ovariorum, syndrome stein-leventahl
Polycystiskt ovarium på en ultraljudsbild
Klassifikation och externa resurser
ICD-10E28.2
ICD-9256.4
OMIM184700

Förkortningen PCO står för "polycystiska ovarier" och betyder egentligen äggstockar med många cystor. Det rör sig då om follikulära ovarialcystor. Emellertid räcker inte förekomst av PCO för att ställa diagnosen, som förutom cystorna innefattar bland annat sklerotiska äggstockar, utebliven ägglossning, hyperandrogenism och andra menstruationsstörningar.[5]

Historia redigera

Tillståndet beskrevs första gången 1935 av de amerikanska gynekologerna Irving F. Stein Sr. och Michael L. Leventhal, från vilka det ursprungliga namnet Stein-Leventhals syndrom härrör.[6][7] Stein och Leventhal beskrev först PCOS som en endokrin störning i USA, och det har sedan dess blivit erkänt som en av de vanligaste orsakerna till oligoovulatorisk infertilitet bland kvinnor.[8] Den tidigaste publicerade beskrivningen av en person med vad som nu kallas PCOS gjordes 1721 i Italien. Förändringar i äggstockarna i samband med cystor beskrevs 1844.[9]

Diagnos redigera

Enligt de så kallade Rotterdam-kriterierna uppfyller kvinnor med minst 2 av följande 3 fynd kriterierna för PCOS:[10]

  1. Äggstockar av PCO-typ, vilket innebär att äggstockarna har flera cystor, att de är sklerotiska samt förstorade.[11]
  2. Kronisk anovulation (uteblivna ägglossningar, uttryckt som oregelbundna eller uteblivna menstruationer)
  3. Hyperandrogenism (förhöjda blodvärden av manliga könshormoner eller ökad hårväxt i ansiktet)

Utredning redigera

Hyperandrogenism fastställs med blodprov. Kvinnor med PCOS har ofta en ökad produktion av de manliga könshormonen testosteron och androstenedion. Vidare testas TSH (tyreoideastimulerande hormon), T4 (tyroxin) och T3 (trijodtyronin), eftersom giftstruma och hypotyreos kan ge symptom på PCOS. Prolaktinet, kolesterolet, insulinet och blodsockret kan vara förhöjt, och ofta finns höga värden av luteiniserande hormon (LH) i kombination med normala värden av follikelstimulerande hormon.

En av de viktigaste undersökningarna är sonografi (med ultraljud), som utreder förekomst av cystor och PCO-äggstockar. Undersökningen ska visa att äggstockarna har minst tio cystor, 2–8 mm i diameter, och belägna runt äggstockens stroma.[11]

Symptom redigera

  • Menstruationsstörningar: oregelbunden, ibland riklig och långvarig mens. Hos några kvinnor utebliver menstruation helt.
  • Infertilitet till följd av utebliven ägglossning
  • Hyperandrogenism - Ökad behåring av manlig typ, det vill säga i ansiktet, på bröstet och i medellinjen på buken (så kallad hirsutism), ökad tendens till akne i vuxen ålder eller håravfall av manlig typ.[12]
  • På längre sikt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes
  • Övervikt med framför allt bukfetma bland cirka 50 procent av kvinnorna

Behandling redigera

Behandlingen är symptomatisk. Hos kvinnor utan barnönskemål kan menstruationsstörningarna behandlas med p-piller eller med gulkroppshormon. Övervikt behandlas som all annan övervikt, med livsstilsändring och motionsidrott. En del menar att en uttalad kolhydratfattig och ketogen diet förbättrar symptomen på PCO, och det finns mindre studier på detta som visat lovande resultat.[13] Efter viktnedgång kan menstruationscykeln normaliseras bland överviktiga kvinnor med PCOS. Sannolikt minskar även riskerna (se ovanför) med PCOS genom viktnedgång.

Infertilitet redigera

För kvinnor med PCOS som vill bli gravida kan olika metoder användas. Livsstilsförändring anses vara den första behandlingen för hantering av infertila anovulatoriska kvinnor med PCOS och viktminskning för de som är överviktiga eller feta. Ofta kan ägglossning stimuleras med läkemedel i tablettform. Det som används idag är Letrozol som är aromatashämmare som hämmar produktionen av östrogen i äggstockarna. Det leder till ökad frisättning av follikelstimulerande hormon, FSH, från hypofysen. FSH stimulerar i sin tur utmognaden av äggblåsor i äggstockarna, vilket kan medföra ägglossning.[14] Under behandlingen rekommenderas ultraljudsundersökning för att bedöma hur äggstockarna reagerar på stimuleringen och behandlingen avbryts om flera folliklar utvecklas på grund av risk för flerbörd. Tidigare fanns även tabletter Pergotime (clomifencitrat) men de är avregistrerade i Sverige.[15] I flera studier har man kombinerat Pergotime med diabetesläkemedlet metformin för att öka chansen till ägglossning, men nyare undersökningar har visat att metformin inte har någon plats i behandling av ägglossningsstörningar.[16] Om behandling med Letrozol inte åstadkommer ägglossning, övergår man till att stimulera med FSH-injektioner.

Insulinresistens redigera

Många med PCOS har nedsatt insulinkänslighet och därmed ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Metformin ökar insulinkänsligheten vilket i sin tur kan medföra minskad produktion av manliga hormon samt minska risken att utveckla typ 2-diabetes. Metformin hävdas minska sötsuget. Med metformin kan en viss viktminskning ske, men läkemedlet är inget bantningsmedel.

Hirsutism redigera

Om personen i fråga känner ett behov av det, minskas hårväxt med antiandrogener (spironolakton, cyproteronacetat, flutamid), eventuellt med tillägg av p-piller. Effekten av antiandrogenerna sker på hudnivå, medan p-piller minskar androgenproduktionen i äggstockarna samt medför ökad produktion av könshormonbindande globulin (SHBG). Detta glykoprotein binder och inaktiverar androgenerna. Läkemedlens effekt syns knappast förrän efter minst 6 månaders behandling. Snabbare effekt kan uppnås genom samtidig laserbehandling av ansiktshår och vaxning av kroppshår. Det kan ibland gå att, efter remiss till hudkliniken, få ekonomiskt bidrag till laserbehandling från den region (gäller dock endast enstaka regioner och långt ifrån alla) där man bor om hårväxten är förorsakad av ökad produktion av manliga hormon.

Orsaker redigera

Orsaken till PCOS är inte identifierad än. Det finns en ärftlig komponent, och ett samband med höga nivåer insulin. Möjligen har låggradig inflammation en roll i sjukdomsutvecklingen.[17]

Zink spelar roll för produktionen av testosteron. Det finns några fåtaliga och tidiga belägg för att PCOS hänger samman med låga nivåer zink.[18][19]

Infertilitet redigera

Det är inte alla kvinnor med PCOS som har svårt att bli gravida. Men vissa kvinnor med PCOS kan ha svårt att bli gravida eftersom deras kroppar inte producerar de hormoner som behövs för regelbunden ägglossning.[20][21] PCOS kan också öka risken för missfall eller för tidig födsel.[22] Det är dock möjligt att ha en normal graviditet. Inklusive medicinsk vård och en hälsosam livsstil.[23]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [https://web.archive.org/web/20150216123428/http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/17573/LKT1151s2726_2729.pdf ”ABC om Polycystiskt ovariesyndom”]. Arkiverad från originalet den 16 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150216123428/http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/17573/LKT1151s2726_2729.pdf. Läst 16 februari 2015. 
  2. ^ ”Polycystic Ovary Syndrome - an overview | ScienceDirect Topics”. www.sciencedirect.com. https://www.sciencedirect.com/topics/medicine-and-dentistry/polycystic-ovary-syndrome. Läst 24 februari 2021. 
  3. ^ Teede, H; Deeks, A; Moran, L (2010-06-30). ”Polycystic ovary syndrome: a complex condition with psychological, reproductive and metabolic manifestations that impacts on health across the lifespan”. BMC Medicine 8: sid. 41. doi:10.1186/1741-7015-8-41. ISSN 1741-7015. PMID 20591140. PMC: 2909929. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2909929/. Läst 24 februari 2021. 
  4. ^ ”PCO, PCOS och post-pill-acne”. Vulverine. 5 november 2019. https://www.vulverine.se/blogg/pcos/. Läst 24 februari 2021. 
  5. ^ A. Kurjak,Ultrasound and the Ovary, 1994, s. 84
  6. ^ ”Stein-Leventhal syndrome”. www.britannica.com. https://www.britannica.com/science/Stein-Leventhal-syndrome. Läst 2 december 2023. 
  7. ^ ”Polycystic Ovarian Syndrome: Insights Into Pathogenesis, Diagnosis, Prognosis, Pharmacological And Non-Pharmacological Treatment”. www.openaccessjournals.com. https://www.openaccessjournals.com/articles/polycystic-ovarian-syndrome-insights-into-pathogenesis-diagnosis-prognosis-pharmacological-and-nonpharmacological-treatment.html. Läst 2 december 2023. 
  8. ^ ”Risk of endometrial, ovarian and breast cancer in women with polycystic ovary syndrome: a systematic review and meta-analysis”. www.ncbi.nlm.nih.gov. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4326303/. Läst 2 december 2023. 
  9. ^ ”Polycystic Ovary Syndrome”. books.google.com. https://books.google.com/books?vid=ISBN9781139462037&newbks=0&redir_esc=y. Läst 2 december 2023. 
  10. ^ The Rotterdam ESHRE/ASRM-Sponsored PCOS consensus workshop group (12 april 2004). ”Revised 2003 consensus on diagnostic criteria and long-term health risks related to polycystic ovary syndrome (PCOS)”. Hum. Reprod. "19" (1): ss. 41–47. PMID 14688154. 
  11. ^ [a b] A. Kurjak,Ultrasound and the Ovary, 1994, s. 84
  12. ^ Legro, Richard S.; Arslanian, Silva A.; Ehrmann, David A.; Hoeger, Kathleen M.; Murad, M. Hassan; Pasquali, Renato (2013-12). ”Diagnosis and Treatment of Polycystic Ovary Syndrome: An Endocrine Society Clinical Practice Guideline” (på engelska). The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 98 (12): sid. 4565–4592. doi:10.1210/jc.2013-2350. ISSN 0021-972X. PMID 24151290. PMC: PMC5399492. https://academic.oup.com/jcem/article-lookup/doi/10.1210/jc.2013-2350. Läst 16 mars 2021. 
  13. ^ Nutrition & Metabolism 2005, 2:35 Arkiverad 15 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine. The effects of a low-carbohydrate, ketogenic diet on the polycystic ovary syndrome: A pilot study
  14. ^ Costello, Michael; Garad, Rhonda; Hart, Roger; Homer, Hayden; Johnson, Louise; Jordan, Cailin (2019-09-10). ”A Review of First Line Infertility Treatments and Supporting Evidence in Women with Polycystic Ovary Syndrome” (på engelska). Medical Sciences 7 (9): sid. 95. doi:10.3390/medsci7090095. ISSN 2076-3271. https://www.mdpi.com/2076-3271/7/9/95. Läst 1 oktober 2019. 
  15. ^ ”Pergotime® - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19850613000083. Läst 1 oktober 2019. 
  16. ^ Thessaloniki ESHRE/ASRM-Sponsored PCOS Consensus Workshop Group. (12 april 2008). ”Consensus on infertility treatment related to polycystic ovary syndrome”. Fertil. Steril. "89" (3): ss. 505–522. PMID 18243179. 
  17. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/pcos/basics/causes/con-20028841
  18. ^ Zheng, Guanchao, et al. "Association of Serum Heavy Metals and Trace Element Concentrations with Reproductive Hormone Levels and Polycystic Ovary Syndrome in a Chinese Population." Biological trace element research (2015): 1–10.
  19. ^ Foroozanfard, F., et al. "Effects of Zinc Supplementation on Markers of Insulin Resistance and Lipid Profiles in Women with Polycystic Ovary Syndrome: a Randomized, Double-blind, Placebo-controlled Trial." Experimental and clinical endocrinology & diabetes: official journal, German Society of Endocrinology [and] German Diabetes Association 123.4 (2015): 215–220.
  20. ^ ”Metformin for ovulation induction (excluding gonadotrophins) in women with polycystic ovary syndrome”. www.ncbi.nlm.nih.gov. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6915832/. Läst 2 december 2023. 
  21. ^ ”Medicine in the 18th century”. www.britannica.com. https://www.britannica.com/science/history-of-medicine/Medicine-in-the-18th-century. Läst 2 december 2023. 
  22. ^ ”Preparing your body for babies”. www.optimallyorganic.com. https://www.optimallyorganic.com/blogs/guides/preparing-your-body-for-babies. Läst 2 december 2023. 
  23. ^ ”Does PCOS affect pregnancy?”. www.nichd.nih.gov. https://www.nichd.nih.gov/health/topics/pcos/more_information/FAQs/pregnancy. Läst 2 december 2023. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Polycystiskt_ovariesyndrom&oldid=54181853”