Pälle Näver, egentligen Josef Herman Elander Högstedt, född 12 juli 1897 i Stenberga församling, Jönköpings län, död 15 januari 1986 i Stenberga församling[1], var en svensk författare, känd som poet under pseudonymen Pälle Näver.

Pälle stående i vallkörargatan

BiografiRedigera

Han var son till korpralen och poeten[2] Algot Högstedt (1862–1923)[1] och Hilda Maria Stålgren (1876–1953)[1] som gifte sig först 1899[1]. De bodde 1900 i Högarps by i Stenberga[3], i nuvarande Vetlanda kommun.

Pälle Näver bodde under större delen av sitt liv strax utanför Stenberga på torpet Alphyddan, eller som det kom att kallas Näverlunda, vilket fadern hade uppfört. Hans skolutbildning bestod förutom folkskolan av två månader vid Karlskoga folkhögskola. Han hade från början tänkt bli militär liksom fadern och tog i tjugoårsåldern värvning, men tvingades snart att lämna det militära på grund av sjukdom. Under sjukdomstiden fick han tid att skriva och snart var han poet på heltid. Han återvände till faderns torp och flyttade dit flera hus och 1945 flyttade han även dit sin diktarstuga Vättehult. Förutom diktare var han även musiker.

Sin första dikt publicerade han i Östgöta Correspondenten 1920 och 1923 utkom den första diktsamlingen. Pälle Näver hade varit en figur i en tidningsnovell, som han skrivit tidigare och då han 1934 blev erbjuden att medverka i tidningen med en dikt i veckan, så valde han det namnet som sin signatur. Och som Pelle Näver fick han sitt stora genombrott.[4] Hans dikter publicerades i dagstidningar och fick stor spridning i landet. Enligt dokumentärfilmen "Pälle Näver – en poet med glimten i ögat" (2013), av Mats Harrysson, skrev Pälle Näver en dikt i veckan i 44 år och de publicerades av som mest 33 olika dagstidningar.

Pälle Nävers diktning har en naturromantisk prägel, som ibland övergår i svärmeri. Med värme och ibland med religiösa förtecken hyllar han skapelsen just som den ter sig i en enkel blomma eller i ett blänk i en gömd skogstjärn vid solnedgång medan ugglors hoande anas från moarna — skog, ödemark och en ensam själ uppfylld av livsberusning. Han kan även visa upp en humoristisk sida med reminiscenser från Gustaf Frödings diktning, även om det aldrig, som hos Fröding, slår över i rena burleskerier.

BibliografiRedigera

Tonsättningar i urvalRedigera

EftermäleRedigera

Han ligger begravd på Stenberga kyrkogård. En byst är rest vid Stenberga Hembygdsgård. En motorvagn, Y32 1402, som trafikerar Krösatågen i Småland och Halland, har fått namnet Pälle Näver.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Nordic Authors / J. E. Algot Högstedt Projekt Runeberg.
  3. ^ Sveriges befolkning 1900, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund/Riksarkivet (2006).
  4. ^ Sällsamheter i Småland del 3 s. 190–191.
  5. ^ Aftonpsalm på Libris.

Vidare läsningRedigera

  • Högstedt, Pär-Olof (2018). Farfar och jag : en bok om Pälle Näver, poeten i Näverlundadalen. [Åseda]: Pälle Näver-sällskapet med stöd av Stiftelsen Werner von Seydlitz. Libris länk. ISBN 9789163974656 

Externa länkarRedigera