Oxtunga (italienska lingua di bue, även kallad cinquadea[1]) är ett kort svärd eller kraftig dolk med en bred, mot spetsen tungformat avsmalnande klinga. Det har även kallats italienskt kortsvärd.[1]

Oxtunga

Oxtungor förekom på 1400-talet först i Venedig, senare med Verona som huvudfabrikationsort. De fick på 1500-talet stor spridning i såväl Tyskland och Frankrike som borgarvapen för självförsvar.

Svärdets klinga hade en fasetterad yta, och den var ofta utformad med etsade och förgyllda motiv med mytologisk anknytning.[1]

Referenser redigera

  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1101