Orientskriktrast[2] (Argya caudata) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar.[3]

Orientskriktrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteArgya
ArtOrientskriktrast
A. caudata
Vetenskapligt namn
§ Argya caudata
Auktor(Dumont, 1823)
Utbredning
Synonymer
  • Turdoides caudata

Utseende redigera

Orientskriktrasten är en 23 cm lång, brunfärgad fågel. Den är ostreckat vit på strupe och bröstmitt, medan ovansidan är längsstreckat brungrå. Ben och fötter är gulaktiga. Mycket lika afghanskriktrasten, ofta behandlad som en underart, skiljs på den kraftigare näbben, större storleken, blekare och gråare fjäderdräkt samt bröststreckningen.[4]

Utbredning och systematik redigera

Orientskriktrast delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

  • Argya caudata eclipes – förekommer i norra Pakistan (från Zhob till Kashmirgränsen)
  • Argya caudata caudata – förekommer i östra Pakistan, Indien (förutom Himalaya och nordöstra Indien) och sydvästra Nepal; även på ön Rameswaram

Tidigare behandlades afghanskriktrast (A. huttoni) som en del av orientskriktrasten och vissa gör det fortfarande.[1][6]

Släktestillhörighet redigera

Orientskriktrast placeras traditionellt i släktet Turdoides. DNA-studier visar dock dels att skriktrastarna kan delas in i två grupper som skilde sig åt för hela tio miljoner år sedan, dels att även de afrikanska släktena Phyllanthus och Kupeornis är en del av komplexet.[7][8][9] Idag delas därför vanligen Turdoides upp i två släkten, å ena sidan övervägande asiatiska och nordafrikanska arter i släktet Argya, däribland orientskriktrasten, å andra sidan övriga arter, alla förekommande i Afrika söder om Sahara, i Turdoides i begränsad mening men inkluderande Phyllanthus och Kupeornis.[3][5]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC), men inkluderar afghanskriktrasten i bedömningen.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.[10]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Argya caudata Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  4. ^ Rasmussen, P. C. and Anderton J. C. (2005) Birds of South Asia: the Ripley guide. Washington D.C. and Barcelona, Spain: Smithsonian Institution and Lynx Edicions.
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  8. ^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.

Externa länkar redigera