Orientgylling[2] (Oriolus xanthornus) är en asiatisk fågel i familjen gyllingar inom ordningen tättingar.[3]

Orientgylling
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGyllingar
Oriolidae
SläkteOriolus
ArtOrientgylling
O. xanthornus
Vetenskapligt namn
§ Oriolus xanthornus
Auktor(Linné, 1758)

Utseende och läte redigera

Orientgyllingen är en medelstor (23 cm) och omisskännlig gylling med svart huvud. Även vingar och stjärt är svarta med inslag av gult, medan fjäderdräkten i övrigt är gul. Ögat och näbben är röd, benen svarta. Ungfågeln liknar den adulta men har vitaktig näbb, gul panna, vitaktig ögonring och svartstrimmig smutsvit strupe. Sången liknar svartnackad gylling, ett fylligt visslande "wye-you" eller "yiu-hu-a-yu". Lätet är ett hårt och nasalt "kwaaak".[4]

 

Utbredning och systematik redigera

Orientgylling delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • Oriolus xanthornus xanthornus – förekommer i norra Indien, Myanmar, Thailand och nordvästra Malackahalvön; vintertid till Sumatra
  • Oriolus xanthornus maderaspatanus – förekommer på södra Indiska subkontinenten
  • Oriolus xanthornus reubeni – förekommer på Andamanerna
  • Oriolus xanthornus ceylonensis – förekommer på Sri Lanka
  • Oriolus xanthornus tanakae – förekommer i kustnära nordöstra Borneo och angränsande öar

Status och hot redigera

Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[5]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Oriolus xanthornus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Mackinnon, John; Nigel Hicks (1996). Birds of China. Bloomsbury Natural History. ISBN 9781472932136 
  5. ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 1998. Birds of the Indian Subcontinent. Christopher Helm, London.

Externa länkar redigera