Oligodon ocellatus[3] är en ormart som beskrevs av Morice 1875. Oligodon ocellatus ingår i släktet Oligodon och familjen snokar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Oligodon ocellatus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteOligodon
ArtOligodon ocellatus
Vetenskapligt namn
§ Oligodon ocellatus
Auktor(Morice, 1875)
Synonymer
Oligodon analepticos CAMPDENMAIN 1970
Simotes brevicauda STEINDACHNER 1867[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Denna orm förekommer i Laos, Kambodja och Vietnam. Arten lever i låglandet och i kulliga områden upp till 300 meter över havet. Oligodon ocellatus vistas främst i städsegröna skogar men den besöker även angränsande gräsmarker.[1] Honor lägger ägg.[5]

I några regioner hotas beståndet av skogsröjningar. Allmänt har denna orm bra anpassningsförmåga. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2012 Oligodon ocellatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Steindachner, F. (1867) In: Reise der Österreichischen Fregatte Novara um die Erde in den Jahren 1857, 1858,1859 unter den Befehlen des Commodore B. von Wüllerstorf-Urbair (Zoologie), Vol. 1, part 3 (Reptilien p.1-98)., K. Gerold's Sohn/Kaiserlich-Königl. Hof- und Staatsdruckerei, Wien [1869 on title page]
  3. ^ Morice (1875) , Coup d'oeil Faune Cochinchine francaise, p. 58
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/oligodon+ocellatus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ [a b] Oligodon ocellatus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.


Externa länkar redigera