Olaus Aurivillius

svensk präst och riksdagsman
(Omdirigerad från Olaus Christophori Aurivillius)

Olaus Christophori Aurivillius, född 1603 i Vendels församling, död 13 mars 1668 i Gävle församling, var en svensk präst och riksdagsman.

Olaus Aurivillius
Porträtt av Olaus Aurivillius målat 1661 av Johan Aureller den äldre.
Född1603[1]
Död13 mars 1668[1]
Gefle församling, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPräst
BarnPetrus Aurivillius (f. 1637)
Ericus Aurivillius (f. 1643)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Aurivillius var son till bonden Christopher Olsson. Han blev 1622 student vid Uppsala universitet och avlade magisterexamen 1632. Han blev senare filosofie adjunkt och var den första vice pastorn i Uppsala församling 1629. Aurivillius blev 1636 kyrkoherde i Knutby församling och var respondens vid prästmötet 1639. Han var 1643 rektor vid Uppsala universitet och blev 20 januari 1646 kyrkoherde i Gävle församling, samt kontraktsprost. Han var conciontaro vid prästmötet 1648. Aurivillius var riksdagsman vid riksdagen 1640, riksdagen 1647, riksdagen 1654 och riksdagen 1664. Aurivillius avled 1668 i Gävle församling.[2]

Familj redigera

Aurivillius var gift med Barbara (Barbro) Cassiopaeus (1610–1679), dotter till kyrkoherden i Skepptuna församling. De fick tillsammans barnen professorn Petrus Aurivillius, kyrkoherden Olof Aurivillius i Älvkarleby församling, professorn Erik Aurivillius i Uppsala, kyrkoherden Johan Aurivillius i Harmångers församling, prosten Christopher Aurivillius i Alfta församling, en dotter som var gift med lektorn P. Blix i Gävle, Cecilia Aurivillius som var gift med lektorn A. Stjernman i Gävle och lektorn Schroderus, Barbara Aurivillius och Catharina Aurivillius som var gift med prosten Dan. Laur. Helsingius i Leksands församling.[2]

Bibliografi redigera

  • 1644 – Diss. de inartificiali dialecticae inventionis argumento, testimonio, Uppsala.[2]
  • 1645 – Diss. Synod, in Art. VII Aug. Conf. de Ecclesia Christi militante, Uppsala.[2]
  • Likpredikan öfver Borgmäst. Joh. Eskildsson.[2]
  • 1657 – Eliae Himmelsfärd, såsom en afmålning af Guds barnas himmelsfärd, Stockholm.[2]
  • Flera manuskript som uppräknas i Bibl. SvioGoth.[2]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1842). Upsala ärkestifts herdaminne. Första delen. D. 1. Upsala 1842. Wahlström & Låstbom.: Wahlström & Låstbom. sid. 450-451. Libris 1799832