Storörad piphare (Ochotona macrotis[2][3][4][5]) är en däggdjursart som först beskrevs av Albert Günther 1875. Ochotona macrotis ingår i släktet Ochotona och familjen pipharar.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
| Storörad piphare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Hardjur Lagomorpha |
| Familj | Pipharar Ochotonidae |
| Släkte | Ochotona |
| Art | Storörad piphare O. macrotis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ochotona macrotis | |
| Auktor | (Günther, 1875) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Individerna når en absolut kroppslängd av 15 till 20,5 cm.[1] Vikten varierar mellan 140 och 190 gram.[8] Pälsen har under sommaren på ovansidan en blek gråbrun till ockra färg och buken samt extremiteterna är vitaktiga. Hos underarten O. m. macrotis förekommer ibland gula eller bruna fläckar på ryggen. Vinterpälsen är ännu blekare.[8]
Som det svenska trivialnamnet antyder är öronen rätt stora för pipharar. De blir 27 till 36 mm långa.[9]
Utbredning och habitat redigera
Denna piphare förekommer i centrala Asien från Kazakstan, Tadzjikistan och norra Afghanistan över Nepal till centrala Kina (Gansu, Sichuan). Arten vistas där i bergstrakter som är 2300 till 6400 meter höga. Habitatet utgörs av öknar och stäpper samt ibland angränsande torra skogar.[1]
Ekologi redigera
De är främst aktiv på dagen och livnär sig av olika växtdelar som gräs, kvistar, blad och mossa. I kalla regioner skapar de höstapel före vintern.[1]
Fortplantningssättet varierar mellan olika populationer. Parningstiden kan ligga mellan april och augusti och vissa honor har två kullar under tiden. Efter dräktigheten som varar cirka 30 dagar föds oftast två eller tre ungar. De flesta individer har egna ungar efter första vintern. Livslängden går upp till tre år.[1]
Underarter redigera
Arten delas in i följande underarter:[6]
- O. m. macrotis
- O. m. auritus
- O. m. chinensis
- O. m. sacana
- O. m. wollastoni
Källor redigera
- ^ [a b c d e f] 2008 Ochotona macrotis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Ochotona macrotis
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Large-Eared Pika. In: Andrew T. Smith, Yan Xie: A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press, 2008; pp. 283-284. ISBN 978-0-691-09984-2.
- ^ Joseph A. Chapman, John E. C. Flux (Hrsg.): Rabbits, Hares and Pikas. Status Survey and Conservation Action Plan. Arkiverad 14 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine. (PDF; 11,3 MB) International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN), Gland 1990; pp. 39-40. ISBN 2-8317-0019-1.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Storörad piphare.
Wikispecies har information om Ochotona macrotis.- Bilder och video, med text på ryska.
