Nya Slottet Bjärka-Säby är ett slott i Vists socken, Hanekinds härad i Östergötland. Det är beläget i den mindre orten med samma namn (Bjärka-Säby), 2 mil sydöst om Linköping, resp. 4 kilometer norr om Bestorp inom Linköpings stift.
| Bjärka-Säby nya slott | |
| Slott | |
 Bjärka Säby, nya slottet från söder
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Kommun | Linköping |
| Ort | Bjärka-Säby |
| Koordinater | 58°16′14″N 15°44′20″Ö / 58.27056°N 15.73889°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Enskilt byggnadsminne |
5 december 1997 |
| - Beteckning i BBR | Bjärka-Säby 1:4 |
| Arkitekt | Fredrik Magnus Piper |
| Byggherre | Germund Ludvig Cederhielm |
| Ägare | Pingstkyrkan, Linköping |
| Byggstart | 1791 |
| Färdigställande | 1799 |
| Arkitektonisk stil | barock |
  Bjärka-Säby nya slott på kartan över Östergötland.
| |
| Webbplats: webbplats | |
Slottsbyggnad redigera
Bjärka-Säby nya slott är en slottsbyggnad i prunkande barockstil med säteritak, belägen i ett östgötskt lövängslandskap öster om Stora Rängen, 250 meter nordöst om gamla slottet. Interiören har däremot karaktär av sent 1700-tal.
Slottet ägs av Sionförsamlingen i Linköping, och fungerar som kurs-, konferens-, församlings- och retreatgård. Verksamheten har en klar ekumenisk inriktning. I slottet har även Tidskriften Pilgrim sin bas. Slottet är tillgängligt för besök och visningar anordnas. Ett sommaröppet café för allmänheten finns i slottets lokaler.
Historik redigera
På uppdrag av Germund Ludvig Cederhielm utarbetade arkitekten Fredrik Magnus Piper (1746–1824) en serie förslag till manbyggnad i nyklassicistisk stil i enlighet med byggherrens speciella önskemål. Bygget kom igång 1791 och blev klart strax innan sekelskiftet 1799/1800. Det omgivande landskapet omgestaltades till en engelsk park. När det gällde trädgårdsarkitektur var Piper rätt man på rätt plats. Han var den tidens främste trädgårdsarkitekt, mer känd som sådan än som byggnadsarkitekt.
År 1872 övertogs godset av konsul Oscar Ekman (1812–1907). Han och hans son Oscar utvecklade godset till ett mönsterjordbruk. Familjen Ekman uppförde skola, ålderdomshem, sjukstuga och arbetarbostäder. Intresset för bygdens historia var stort och mycket av äldre tids bebyggelse finns idag bevarat.
En ombyggnad skedde 1894–1898 av slottsarkitekten Agi Lindegren. Han genomförde då den höga takresningen, som gör att slottet fick ett barockmässigt utseende som skiljer sig från Pipers formspråk och som påminner om Riddarhuset i Stockholm. Även tornet är en skapelse av Lindegren. Under godsets ägor fanns ett stort antal gårdar och torp.
Efter förslag av professor Sigurd Curman och arkitekt Erik Fant utfördes 1920–1921 en restaurering av interiören, så att denna åter speglar det sena 1700-talet. Exteriören har däremot fått behålla utseendet från Agi Lindgrens ombyggnad.
Familjen Ekman donerade slottet och slottsparken till Sionförsamlingen i Linköping, som äger det sedan 1 april 1980. Slottet är säte för en kristen ekumenisk kommunitet.
Bjärka-Säby slottskapell redigera
I Nya Slottets östra flygel inreddes år 1878 ett slottskapell. Det rektangulära rummet med kor i norr invigdes till gudstjänstlokal år 1884. Kapellet är utfört i en enkel nyklassicistisk stil med stora rundbågiga fönster inramade med pilastrar och plant tak med dekorativa målningar. Altartavlan, också mellan tvenne pilastrar, visar Kristus som förlossare. I taket åskådliggörs den första nattvarden och korsbärandet. Predikstolen står till vänster i koret, på kapellets evangeliesida.
Orgel redigera
- År 1841 fanns en piporgel som på 1840-talet såldes till Hospitalskyrkan i Linköping.
- År 1986: Uppsättning här av ett mekaniskt orgelverk, som tidigare har ägts av Sture Petri. Instrumentet består av äldre material. Väderlådan och Flöjt Amabile 8’ kommer från en orgel i Barkeryds kyrka, Småland, byggd 1873 av Erik Nordström. Ny fasad från 1986. Orgeln övertogs 2015 av Endrei Tarnai, orgelbyggare från Budapest.
Disposition redigera
| Manual | Pedal |
| Flöjt Amabile 8’ | bihängd |
| Principal 4’ | |
| Dolce 4’ | |
| Waldflöjt 2’ | |
| Kvinta 1 1/3’ |
- År 2015 flyttades orgeln från Sionförsamlingens tidigare gudstjänstlokal i Linköping till Nya Slottets kapell. För att öka ljusinsläppet i kapellet placerades orgeln öster om det södra kapellfönstret, istället för som tidigare mitt för detta fönster.
Kronologi redigera
- 1954: Bruno Christensen byggde en helmekanisk kororgel för Grensholms gods, Vånga socken, Östergötland. Orgeln var placerad i Augustin Mannerheims bibliotek.
- 1984: Orgeln flyttades till Pingstkyrkan, Linköping.
Disposition redigera
| Huvudverk | Positiv | Pedalverk | Koppel |
| Trægedakt 8' | Quintatøn 8' | Subbas 16' | Huvudverk/pedal |
| Principal 4' | Rørfløjte 4' | Gedakt 8' | Positiv/pedal |
| Waldfløjte 2' | Principal 2' | Kobbelfløjte 2' | Positiv/huvudverk |
| Mixtur II-III kor | Terz 1 3/5' | Sordun 16' | |
| Regal 8' | Nasat 1 1/3' | Vox humana 4' | |
| Cymbel I kor | Tremolo
|
Slottspark redigera
Kring slottet finns ett herrgårdspräglat landskap. Den stora mängden gamla ekar gör att här finns en mycket rik flora och fauna. Forskning har här bedrivits på dårgräsfjärilen och läderbaggen.
Referenser redigera
Tryckta källor redigera
- Gunnar Lindqvist: Vists kyrka & Bjärka Säby slottskapell, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningskommitté, Linköping, 1965
- Kjellberg, Sven T.; Svensson, Artur och von Malmborg, Boo (1966–1971). ”Östergötland”. Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Malmö: Allhems Förlag AB. Libris 8207997
- Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar, 1991:II Frikyrkor II, Förlag Svenska orglar, Tostared 1991, ISSN 1100-2700