Ain al Rami eller Ny1 Sagittarii (ν1 Sagittarii, förkortat Ny1 Sgr, ν1 Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 4,86[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 2,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 1 100 ljusår (ca 340 parsek) från solen.
| Ain al Rami (ν1) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Skytten |
| Rektascension | 18t 54m 10,17695s[1] |
| Deklination | -22° 44′ 41,4247″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,86[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G2/K1 Ib/II + B9.2p[3] |
| U–B | +1,34[2] |
| B–V | +1,43[2] |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: +2,59[1] mas/år Dek.: -8,41[1] mas/år |
| Parallax () | 2,90 ± 0,30[1] |
| Avstånd | ca 1 100 lå (ca 340 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,91[4] |
| Andra beteckningar | |
| v 1 Sgr , 32 Sagittarii , BD- 22 ° 4907 , HD 174974, HIP 92761, HR 7116, SAO 187426, WDS J18542-2245 [5] | |
Nomenklatur redigera
Nu Sagittarii har det traditionella namnet Ain al Rami, som kommer från det arabiska عين الرامي c ain ar-rāmī som betyder bågskyttens öga.[6] De båda ν-stjärnorna, tillsammans med τ Sgr, ψ Sgr, ω Sgr, 60 Sgr och ζ Sgr var Al Udḥiyy, utgjorde strutsens rede.[6] Ny Sagittarii är ofta nämnd som en av de tidigast identifierade dubbelstjärnorna.[7] I Almagest beskriver Ptolemy stjärnan som "otydlig och dubbel", med hänvisning till stjärnans dubbla natur.
Egenskaper redigera
Primärstjärnan i Ain al Rami är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K1 Ib/II[3] och är en mikrovariabel med en frekvens på 0,43398 cykler per dygn och en amplitud på 0,0078 magnitud.[8]
År 1982 observerades en varmare följeslagare, en snabbt roterande stjärna av spektraltyp B9.[9] Paret bildar en spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod av ca 370 dygn.[10] Ännu en följeslagare, Ny Sagittarii1 B, av magnitud +10,8[11] kretsar längre ut separerad med 2,5 bågsekunder från primärstjärnan.[10]
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Lutz, T. E.; Lutz, J. H. (June 1977), "Spectral classification and UBV photometry of bright visual double stars", Astronomical Journal, 82: 431–434, Bibcode:1977AJ.....82..431L, doi:10.1086/112066.
- ^ [a b] Parsons, Sidney B.; Ake, Thomas B. (1998), "Ultraviolet and Optical Studies of Binaries with Luminous Cool Primaries and Hot Companions. V. The Entire IUE Sample", The Astrophysical Journal Supplement Series, 119: 83, Bibcode:1998ApJS..119...83P, doi:10.1086/313152.
- ^ Cardini, D. (January 2005), "Mg II chromospheric radiative loss rates in cool active and quiet stars", Astronomy and Astrophysics, 430: 303–311, arXiv:astro-ph/0409683 , Bibcode:2005A&A...430..303C, doi:10.1051/0004-6361:20041440.
- ^ "nu01 Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-07-06.
- ^ [a b] Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York: Dover Publications Inc. p. 355. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2012-09-04.
- ^ Plotner, Tammy; Vogt, Ken (2009), The Night Sky Companion: A Yearly Guide to Sky-Watching 2009, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer Science & Business Media, p. 266, ISBN 0-387-79509-X.
- ^ Koen, Chris; Eyer, Laurent (2002), "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 331: 45, arXiv:astro-ph/0112194 , Bibcode:2002MNRAS.331...45K, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x.
- ^ Kondo, Y.; et al. (August 1982), "The early-type component in ν1 Sagittarii", Astronomical Society of the Pacific, Publications, 94: 647−649, Bibcode:1982PASP...94..647K, doi:10.1086/131037.
- ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920, hämtad 2015-07-22.