Öppna huvudmenyn

Nyårsklockan

dikt av Alfred Tennyson, översatt till svenska av Edvard Fredin

"Nyårsklockan" (engelska: Ring Out, Wild Bells) är en dikt skriven av Alfred Tennyson som i original heter Ring Out, Wild Bells som publicerades 1850. Den svenska översättningen, som innehåller versraden "Ring, klocka ring" är gjord av Edvard Fredin och gavs ut 1890, ett år efter Fredins död.[1]

Nyårsklockan
Alfred Tennyson, 1869.
FörfattareAlfred Tennyson
OriginaltitelRing Out, Wild Bells
Originalspråkengelska
ÖversättareEdvard Fredin
LandStorbritannien
Ämnenyår
Utgivningsår1850
Utgiven på
svenska
1890

Sedan mitten av 1890-talet är det i Sverige tradition att dikten reciteras offentligt vid tolvslaget på Skansen, vilket ofta återutsänds i radio och TV. Anders de Wahl är den med flest offentliga nyårsuppläsningar – minst 36 på Skansen och ytterligare ett antal endast i radio.

Innehåll

Nyårsklockan på SkansenRedigera

 
Anders de Wahl (1919), uppläsare under många år).

Första gången dikten lästes upp på Skansen vid nyåret var 1895, då uppläsningen hanterades av Nikolaus Bergendahl, kallad Magnis på Nabben och anställd vid Skansen.[2][3] Året därefter var det snökaos och därför inställt, men 1897 – efter förfrågan från Artur Hazelius – deklamerades dikten av Anders de Wahl. Denne var då en 28-årig teaterelev.

Anders de Wahls mor, skådespelerskan Anna de Wahl, fick personligen ett exemplar av Edvard Fredins översättning av dikten under hans levnad. Traditionen att läsa "Nyårsklockan" strax före tolvslaget inleddes av Anders de Wahl hemma hos familjen de Wahl. Detta uppmärksammades av Hazelius, som bad de Wahl att ta hand om uppläsningen även på Skansen.[1]

De första decennierna lästes dikten bara för besökarna på Skansen. Under perioden 1934–1955 lästes den av de Wahl i Sveriges Radio, där Wahl debuterat som nyårsinringare redan 1928[4]. Under denna period förekom det att någon annan deklamerade den på Skansen.

Efter Anders de Wahls bortgång 1956 låg traditionen länge nere. Inför årsskiftet 1977/1978[4] bestämde dock SVT att man ville återuppta traditionen och TV-sända den. Skådespelaren Georg Rydeberg fick uppdraget, vilket blev en succé och traditionen fortlevde. Bland senare års återkommande uppläsare finns Jarl Kulle, Jan Malmsjö och Margaretha Krook.[4]

Uppläsare vid Skansens nyårsfirandeRedigera

Årtalen bör syfta på nyårsaftonens årtal.

TextenRedigera

Tennysons originalRedigera

Det kan tyckas egendomligt att en dikt som blivit en nationell institution inte är svensk, utan en översättning. Men översättningen, tryckt i den annars bortglömde författaren Edvard Fredins Skilda stämmor (1884), är mycket fri. Om man jämför med originalet, Tennysons dikt nr 106 i den 131[1] avdelningar långa diktcykeln In Memoriam A.H.H. (1850), ser man att Fredins text är en omdiktning i ett annorlunda versmått, som inte är lika metriskt regelbunden, och kanske inte heller lika poetiskt koncis som originalet. Till nationalkänslans fromma kan sägas att de formuleringar som vi minns bäst, "ring, klocka, ring", "själaringning över land och vatten", "årets första, skälvande minut", är kreativa tillägg av översättaren.

På sidan 325 i samlingen Our Poetical Favorites. A selection from the best minor poems of the English language av Asahel c. Kendrick (1871) heter dikten "Christmas".

Förändringar i den svenska uppläsningenRedigera

Varken den fjärde strofen (som efterlyser "mera rena lagar") eller den sista strofen i dikten (som handlar om den väntade Messias) brukar numera läsas i nyårsceremonin. Jan Malmsjö har sagt sig anse att den femte strofens poetiska programförklaring är inaktuell -- där "diktens gatularm" rings ut till förmån för i "sångarhjärtan skaparglöden" -- och brukar ersätta raderna med omskrivningar: "Ring ut det meningslösa gatuvåldets larm / ring till alla hjärtan skaparglöden" (2004) eller "Ring ut det meningslösa våldets gatularm / ring till alla hjärtan kärleksglöden" (2007). Senare gjorde även Pernilla August (2016) och Krister Henriksson (2017) liknande självsvåldiga ändringar i diktens text.

På transpirantoRedigera

Det finns också en ännu friare översättning "La dinka sülwester", till transpiranto av Ludoviko Hagwaldo (Ludvig Hagwald), tryckt i Grönköpings veckoblad 1998.[18] På fraser som "ding dinka dong"[19] och "akva et rabatta" syns det att det är en översättning av den svenska versionen, och inte av det engelska originalet.

KommentarerRedigera

  1. ^ 1928 läste Anders de Wahl för första gången i radio.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Stugart-Martin (1996-12-31): "DN gratulerar: "Nyårsklockan". Högstämt i nyårsnatten. 20 år med Tennysons nyårsdikt i TV från Skansen.". dn.se. Läst 30 november 2016. Not: Här noteras 1948–55 som Widgrens år och Lindströms som 1947.
  2. ^ [a b c d e f] "SR Minnen: Ring, klocka ring!". sverigesradio.se, 2014-11-07. Läst 27 oktober 2016.
  3. ^ Gustaf Upmark (1916) Skansen 25 år, Fataburen, Nordiska Museet, sid:158
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa] Expressen.se/TT (2002-12-30/2007-02-08): "Jan Malmsjö laddar för het natt i kylan". expressen.se. Läst 27 oktober 2016.
  5. ^ [a b] "Anders de Wahl". ne.se. Not: Här förtydligas att årtalet gäller just nyårsafton.
  6. ^ Kaifas (2 januari 1907). ”Det nya året går in på Skansen”. Svenska Dagbladet: s. 9. https://www.svd.se/arkiv/1907-01-02/9. 
  7. ^ "nyarsklockan". asare.se.
  8. ^ Stenström, Margot (2011-02-06): "Nyårsklockorna ringde för oss". dn.se. Läst 30 november 2016. Not: Källbeläggning endast för år 1950.
  9. ^ Svenska Dagbladet, 31 december 1982, sid. 22
  10. ^ "Georg Rydeberg". ne.se
  11. ^ "Margaretha Krook". ne.se
  12. ^ "Jan Malmsjö". ne.se
  13. ^ "Jan Malmsjö lämnar över nyårsuppdraget". aftonbladet.se, 2014-11-07. Läst 30 november 2016.
  14. ^ Malena Ernman läser årets ”Nyårsklockorna””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/malena-ernman-laser-arets-nyarsklockorna/. Läst 11 november 2015. 
  15. ^ http://www.expressen.se/noje/pernilla-august-ringer-in-nyaret/
  16. ^ https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/BJ3VAl/krister-henriksson-ringer-in-2018
  17. ^ https://www.expressen.se/noje/mikael-persbrandt-laser-nyarsklockan/
  18. ^ "Transpirantoregister". gronkoping.nu. Läst 4 januari 2019.
  19. ^ "Transpirantoteket. Smakprov på transpiranto". gronkoping.nu. Läst 4 januari 2019.

Externa länkarRedigera