Öppna huvudmenyn

Nossebro

tätort i Essunga kommun, Sverige

Nossebro är en tätort i Västergötland och centralort i Essunga kommun, Västra Götalands län. Ån Nossan rinner igenom tätorten. Nossebro ligger cirka 16 km väst-sydväst om Vara, cirka 20 km norr om Vårgårda och cirka sju mil nordost om Göteborg.

Nossebro
Tätort
Centralort
Nossebro kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Essunga kommun
Distrikt Essunga distrikt,
Bärebergs distrikt
Koordinater 58°11′13″N 12°43′22″Ö / 58.18694°N 12.72278°Ö / 58.18694; 12.72278
Area
 - tätort 187 hektar (2015)[4]
 - kommun 235,68 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 1 956 (2018)[3]
 - kommun 5 673 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,46 inv./hektar
 - kommun 24 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Nossebro
Postnummer 465 30-31
Riktnummer 0512
Tätortskod T5388[5]
GeoNames 2688131
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Nossebro
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

 
Den nedlagda järnvägsstationen i Nossebro

Nossebro är som samhälle förhållandevis ungt, i mitten av 1800-talet finns Nossebro på kartor bara utmärkt som bro över ån Nossan. På den mark där Nossebro ligger idag hittar man istället Stallaholm eller Stora Stall. Det var namnet på ett säteri och en mindre by med anor från 1500-talet. Det som kom att få avgörande betydelse för Nossebro var Västgötabanan mellan Göteborg och Gårdsjö som invigdes 1900. Orten var då en liten by med omkring 150 invånare. Med järnvägen kom handlare och hus byggdes. Företag startades, post och bank öppnade. Mer fart på utvecklingen blev det när Nossebro också fick järnvägsförbindelse med Trollhättan via Trollhättan–Nossebro Järnväg, vilket skedde 1916. Från Trollhättan kom Gustav Neck och startade galvaniseringsfabriken Necks Verkstäder vilken som mest hade mellan 300 och 400 anställda. Necks var stor leverantör av galvaniserade smidesprodukter till Vattenfall och Televerket. 1994 flyttades dock större delen av verksamheten i företaget till Polen.

Till de första årtiondena på 1900-talet hörde också Nossebro Mejeri, Nossebro Bryggeri, Centralföreningen och Sollebrunns Spannmålshandel. Av dessa finns endast den sistnämnda kvar, nu under namnet Svenska Foder. År 1925 hade befolkningsantalet ökat till 475 personer.

Nossebro är beläget i Essunga socken och Bärebergs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Essunga landskommun och Bärebergs landskommun. I dessa inrättades för orten 15 februari 1918 Nossebro municipalsamhälle, som från 1951 enbart låg i Essunga landskommun där municipalsamhället upplöstes 31 december 1963. Orten ingår sedan 1971 i Essunga kommun.[6] Nossebro var från 1952 centralort i Essunga landskommun och från 1971 i Essunga kommun.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Nossebro 1960–2015[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 335
1965
  
1 329
1970
  
1 522
1975
  
1 688
1980
  
1 799
1990
  
1 930 180
1995
  
1 890 180
2000
  
1 734 183
2005
  
1 774 183
2010
  
1 846 185
2015
  
1 884 187
 
Den tidigare Necksfabriken i Nossebro
 
Nossebro centrum

SamhälletRedigera

I Nossebro finns Nossebro kyrka, skolor, vårdcentral, bank, systembolag, bibliotek och kommunhus.

UtbildningRedigera

En skola för elever i årskurs 7–9 uppfördes 1964 i Nossebro. Dit kom så småningom även elever från närliggande Bjärke (Alingsås) kommun.

SevärdheterRedigera

 
Retro Nossebro

torget (Stureplan) bredvid ICA-butiken står världens största fungerande sax (6,44 m lång och 280 kg tung) som användes till att inviga renoveringen av Storgatan i Nossebro den 27 maj 1994.

Andra sevärdheter är på Gustavsplatsen industriminnet från Necks Verkstäder ”Hejaren”, som användes till smidesarbeten. Intill skolan finns konstnären Algot Galles konstverk ”Det är bättre med stimmet utanför”. Det finns flera andra sevärda konstverk i samhället, till exempel ”Vattentrappa” vid Fontäntorget. Konstverket uppfördes 1975 på uppdrag av Lions Club, konstnär är Roland Andersson.

Nossebro har uppmärksammats mycket de senaste åren genom projektet Retro Nossebro, som fångar upp miljöer, arrangemang, händelser och sevärdheter från tidsperioden 1950–1970-talen. Storgatan som går genom samhället har flera byggnader och butiker där de tidstypiska detaljerna har bevarats.

EvenemangRedigera

Sedan augusti 1903 har det även varit marknad i Nossebro, Nossebro Marknad, den sista onsdagen i varje månad utom i december. Utbudet är stort, bland annat kläder, skor, blommor, godis och hemslöjd. Exempel på andra evenemang är Veteranmarknaderna (dels sista lördagen i april, dels tredje lördagen i augusti) och Power Meet (första lördagen i juni).

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  4. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läst: 3 januari 2017
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 31 december 2013
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.