Norrlands ingenjörkår (gamla)
Norrlands ingenjörkår (Ing 5) var ett planerat ingenjörförband inom svenska armén, med planerad förläggning till Östersunds garnison i Östersund.[1][2]
Norrlands ingenjörkår (Ing 5) | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Kungl. Norrlands ingenjörkår |
Datum | Aldrig aktivt |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Ingenjörtrupperna |
Roll | Utbildningsförband |
Del av | Svea ingenjörkår [a] |
Storlek | Kår |
Högkvarter | Östersunds garnison |
Förläggningsort | Östersund |
Färger | Svart |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Historik
redigeraNorrlands ingenjörkår var en planerad ingenjörkår, enligt 1914 års härordning skulle Norrlands ingenjörkår (Ing 5) sättas upp.[1]
Under åren 1915–1917 översteg styrkorna vid Svea ingenjörkår (Ing l) och Göta ingenjörkår (Ing 2), mer än vad dessa båda kårer skulle omfatta enligt 1914 års stat, dock skulle dessa styrkor överföras till Ing 5, när etablissemanget i Östersund stod färdigt. Den 15 juli 1920 förlades ett detachement ur Svea ingenjörkår (Ing l) och bemannades utöver anställd personal av cirka 60 värnpliktiga.[1]
Under 1920 avbröts uppsättningen av kåren. Och genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det definitivt att kåren inte skulle uppsättas, och med det avvecklades detachementet från Ing 1 den 31 december 1927.[1] Delar av området kom istället att inhysa soldathemmet "Lugnet" vid Jämtlands fältjägarregemente (I 23).
Verksamhet
redigeraKåren skulle bestå av en stab, fyra fältingenjörkompanier, ett park- och ett tygkompani med en sammanlagd manskapsstyrka av 19 furirer, 23 korpraler och 25 vicekorpraler av olika slag, 75 volontärer, en sjukvårds- och en gevärshandtverkar-soldat samt två hovslagarsoldater. Vidare skulle kåren ha 42 stamhästar, och till densamma skulle uttagas 290 värnpliktiga. Nödigt antal officerare, underofficerare och civilmilitär personal skulle placeras vid kåren från Fortifikationen, och förläggningsorten skulle bli Östersund.
Förläggningar och övningsplatser
redigeraFörbandets planerade kasernetablissemang ritades av Erik Josephson. Dock kom några kaserner aldrig uppföras i Östersund; endast förrådsbyggnader för kåren uppfördes åren 1917–1919. I trakten av Näset vid Indalsälven, omkring 20 km från Östersund, införskaffades mark för en övningsplats för broslagning och dylikt, dock kom denna aldrig att bebyggas.[2]
Namn, beteckning och förläggning
redigera
|
|
Se även
redigeraReferenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Åren 1914–1920 var personalkåren underställda chefen för Svea ingenjörkår.
Noter
redigeraTryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB). sid. 36. Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Webbkällor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Norrlands ingenjörkår, 29 oktober 1926.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Norrlands ingenjörkår, 29 oktober 1925.