Norrköpings S:t Olofs församling
Norrköpings S:t Olofs församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ingår i Norrköpings pastorat och ligger i Norrköpings kommun.
| Norrköpings S:t Olofs församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Linköpings stift |
| Kommun | Norrköpings kommun[1] |
| Bildad | medeltiden |
| Utbrutet | Norrköpings Hedvigs församling (1613) Norrköpings Matteus församling (1885) |
| Införlivat | Norrköpings Matteus församling (2010) Norrköpings Hedvigs församling (2010) |
| Upphov till | Norrköpings Sankt Olai distrikt |
| Medlemmar | 23 258 (59 %) ()[2] |
| Folkmängd | 39 678 ()[2] |
| Karta | |
  Norrköpings S:t Olofs församlings läge i Östergötlands län. | |
| Koordinat | 58°35′24″N 16°11′20″E / 58.590022222222°N 16.188858333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 058101 (–) och 058102 (–) |
| Pastoratskod | 020802 |
| Kyrkoarkiv | SE/VALA/00273 |
| Redigera Wikidata | |
Församlingen omfattar centrala delen av tätorten Norrköping samt Lindö.
Administrativ historikRedigera
Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen har burit namnet Sankt Olofs församling, som 1879 ändrades till Sankt Olai församling, som i sin tur 1 maj 1885 ändrades till Norrköpings S:t Olai församling som 2010 ändrades till det nuvarande.
Församlingen utgjorde till 1544 ett eget pastorat för att därefter till 1 maj 1879 bilda pastorat som moderförsamling med Sankt Johannes församling, för åren omkring 1555 till 1570 dock som annexförsamling. 15 augusti 1613 utbröts Norrköpings tyska församling (senare Norrköpings Hedvig) dock inledningsvis utan att vara territoriell församling. Från 1 maj 1879 till 2014 kom Sankt Olofs församling att utgöra ett eget pastorat. 1 maj 1885 utbröts Norrköpings norra församling (senare Norrköpings Matteus) och samtidigt skedde även territoriell uppdelning till Norrköpings Hedvig församling.[3] I församlingen införlivades 2010 Norrköpings Hedvigs och Norrköpings Matteus församlingar.[4] Församlingen ingår sedan 2014 i Norrköpings pastorat.[5]
KyrkorRedigera
Series pastorumRedigera
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid |
| omkr 1420 | Jacob | |
| omkr 1447 | Nicolaus | |
| omkr 1450–1472 | Petrus eller Hr Pedher | |
| troligen 1472– | Öijarus Petri | levde ännu 1493 |
| omkr 1515–1529 | Sveno Henrici | d. 1529 |
| 1529– | Petrus Thorberni | |
| omkr 1542 | Benet Erasmj | |
| 1544– | Nicolaus Botuidi (Clawes Botwidi) | |
| 1548– | Håkan Nicolaj | |
| omkr 1552–1555 | Niels Bruse | |
| 1555– | Niels | |
| omkr 1561– | Laurentius Andreæ | |
| 1570–1576 | Petrus Johannis Gothus | 1536–1616 |
| 1577– | Ericus Erici | |
| omkr 1581 | Johannes | |
| 1589–1599 | Ericus Olavi | |
| Hans Matthiæ | 1570–1637 | |
| 1639–1658 | Claudius Prytz | 1585–1658 |
| 1659–1668 | Johannes Lothigius | 1604–1668 |
| 1668–1672 | Johannes Enander | 1623–1672 |
| 1675–1692 | Arvid Rydelius | 1620–1692 |
| 1692–1724 | Petrus Asp | 1667–1726 |
| 1724–1725 | Hans Andreæ Gädda | 1670–1726 |
| 1727–1732 | Claudius Livin | 1666–1732 |
| 1735–1750 | David Evensson | 1699–1750 |
| 1754–1758 | Eric Wallström | 1720–1758 |
| 1773–1790 | Petrus Lagerman | 1706– |
| 1791–1797 | Anders Grönbergh, sedan Grönberger | 1738–1797 |
| 1800–1828 | Johan Lutteman | 1750–1828 |
| 1831–1851 | Nils Jacob Anjou | 1781–1851 |
| 1853–1870 | Claes Herman Rundgren | 1819–1906 |
| 1872–1882 | Bengt Liljeblad | 1834–1882 |
| 1885–1888 | Edvard Herman Rodhe | 1845–1932 |
| 1890–1906 | Göthe Valfrid Sandberg | 1836–1906 |
| 1908–1939 | Josef Sjölund | 1866–1938 |
| 1939–1944 | Ivar Hylander | 1900–1982 |
| 1944–1961 | David Lindegård | |
| 1961–1972 | Knut Blomkvist | |
| 1972–1979 | Nils Aspegren | |
| 1979–1983 | Hans Meurling | |
| 1983–1987 | Lars Lundén | |
| 1987–1993 | Gunnar Waerendt | |
| 1993–2004 | Lars Göransson | 1948– |
| 2004– | Pether Broman | 1955– |
OrganisterRedigera
| Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1614–1615 | Peter | ||
| 1618 | Claes | ||
| 1620 | Caspar | ||
| 1629–1641 | Elias Decker | -1641 | |
| 1642–1645 | Michael Hartenbeck den äldre | 1618-1650 | |
| 1645–1655 | Hindrich Crumbein | -1680 | Organist och gästgivare. |
| 1665–1667 | Johan Casper Kämpfer | –1667 | |
| 1667–1675 | Olof Henriksson Sylvius | ||
| 1676– | Richard Henriksson Sylvius | ||
| 1680–1687 | Johan Casper Schultz | -1697 | |
| 1687–1689 | Johan Wentzlow | –1689 | |
| 1689–1712 | Christian Sparrschuch | –1712 | |
| 1712-1714 | Ericus Sparrschuch | -1714 | |
| 1714-1719 | Johan Sparrschuh | ||
| 1776–1805 | Friederich Steinchen | –1805 | |
| 1805–1823 | Carl Magnus Edlund | –1823 | (Vikarie 1797–1805) |
| 1823–1824 | Johan Hellström | Vikarie | |
| 1824–1868 | John Hallberg | –1868 | |
| 1868–1869 | Melcher Lindgren | Vikarie | |
| 1869–1923 | Adolf Löfvén | 1843–1925 |
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Nationell Arkiv Databas: SE/058101000, läst: 5 augusti 2018
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2018.