Öppna huvudmenyn

Norges historia efter 1945

händelser i Norge efter 1945

Norge var, när andra världskriget tog slut i Europa i maj 1945, nästan helt ockuperat av Nazityskland. När de tyska styrkorna kapitulerat avsatte man Vidkun Quislings marionettregering, och kung Håkon återvände från exilen i Storbritannien. Norge räknades till de allierade under andra världskriget. Även om landet hade varit ockuperat, och det inte funnits några reguljära norska militärförband under ockupationen, så hade den relativt stora handelsflottan haft stor strategisk betydelse.

Norges historia
Norges riksvapen
Denna artikel är en del av en serie
Tidsaxel
Högmedeltiden (1035–1388)
Kalmarunionen (1388–1536)
Danmark-Norge (1536–1814)
Kungariket Norge (1814) (1814)
Svensk-norska unionen (1814–1905)
Unionsupplösningen (1905)
1905–1939 (1905–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945-)

Norge-portalen

Norge var en av de grundande medlemmarna i Förenta nationerna, och norrmannen Trygve Lie blev dess första generalsekreterare. Norge anslöt sig till den säkerhetspolitiska alliansen NATO 1949. Norge har också gått med i frihandelsunionen EFTA. Medlemskap i EEC, senare EG och EU, har diskuterats, men folkomröstningar i september 1972 och november 1994 gjorde att Norge inte gick med, den senare gången i samma utvidgningsomgång som Sverige, Finland och Österrike.

Innehåll

Ekonomi och politikRedigera

Under slutet av 1960-talet upptäcktes nordsjöoljan, med stora petroleumfyndigheter i Nordsjöns kontinentalsockel. Dessa har blivit en viktig del av Norges industri, och bidragit till att Norge har mycket starka statsfinanser (statsskulden betalades av 1995 och överskottet har därefter fonderats), och en av världens högsta bruttonationalprodukter per person.

 
Gro Harlem Brundtland, norsk statsminister 1981, 1986–1989 och 1990–1996, senare chef för WHO.

Den 27 mars 1980 havererade oljeplattformen Alexander L. Kielland (till höger) på Ekofisk, då den på grund av en storm ute till havs slog runt, och 123 människor omkom.[1] 1981 blev Gro Harlem Brundtland Norges första kvinnliga statsminister.[2]

RättsfallRedigera

Den 22 juli 2011 dödades flera människor vid ett högerextremt terroristattentat i Oslo.

SportRedigera

Norge, vars idrottsliv främst dominerats av vintersport, har varit värd för olympiska vinterspelen två gånger, i Oslo 1952 och i Lillehammer 1994. Dessutom anordnades paralympiska vinterspelen i Norge två gånger, 1980 i Geilo och 1994 i Lillehammer. De idrottsliga framgångarna har varit stora inom framför allt längdskidåkning, backhoppning och nordisk kombination. Under 1970- och 80-talen hade även damlöpningen ett uppsving, med namn som Ingrid Kristiansen och Grete Waitz.

Under 1990-talet upplevde Norge en framgångsrik period även i flera grenar som inte var vintersport, bland annat fotboll, friidrott och handboll. Inom lagsporter handlade det framför allt om damidrott. Även Norges ishockeyherrar spelade flera säsonger i A-gruppen.

UnderhållningRedigera

Musikaliskt sett vann Norge Eurovision Song Contest 1985 (La det swinge med Bobbysocks), 1995 (Nocturne med Secret Garden) och 2009 (Fairytale med Alexander Rybak). Popgruppen A-ha fick 1985 en stor framgång med Take on Me.

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Lars Johansson (23 februari 2017). ”Norska oljearbetare evakuerade från plattform”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/norska-oljearbetare-evakuerade-fran-plattform/. Läst 17 mars 2017. 
  2. ^ ”Norway” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Norway.htm. Läst 12 oktober 2012.