Nordmaling

tätort i Nordmalings kommun, Sverige

Nordmaling (hössjömål Nolning[7], sydsamiska Nordmelikse eller Novlemaanege;[8] på äldre svenska: Nordan malungen eller Nordanmalun) är en tätort inom Nolaskogsområdet i nordöstra Ångermanland och centralort i Nordmalings kommun, Västerbottens län.

Nordmaling
Tätort
Nordmalings kyrka i juli 2010
Nordmalings kyrka i juli 2010
Slogan: "Centrum mellan städerna!"
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västerbottens län
Kommun Nordmalings kommun
Distrikt Nordmalings distrikt
Koordinater 63°34′9″N 19°30′5″Ö / 63.56917°N 19.50139°Ö / 63.56917; 19.50139
Area
 - tätort 299 hektar (2020)[4]
 - kommun 2 508,86 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 656 (2020)[3][4]
 - kommun 6 991 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,9 inv./hektar
 - kommun 3 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0930
Tätortskod T8256[5]
Beb.områdeskod 2401TC103 (1960–)[6]
Geonames 2689336
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Nordmaling
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Nordmaling ligger omkring 50 kilometer från både Örnsköldsvik och Umeå, invid Nordmalingsfjärden av Bottenhavet.

Historia

redigera

Den äldsta kända bybildningen inom Nordmalings tätort är Levar, som omnämns i Järnäsbrevet från 1413. Östen i Levar var då en av de åsyna män som avgjorde en gränstvist mellan byarna Järnäs och Bredvik. Nordmaling var ingen by utan en bygd, trakten norr om Malingen, en brant grusås norr om Saluån. I denna bygd anlades någon gång mellan 1316 och 1480 den kyrka som kom att bli centrum för Nordmalings socken. Kyrkan omnämns första gången den 21 mars 1480, då kyrkoherden i Nordmaling, Laurentius Matiae, undertecknade ett brev till sin kollega i Forssa i Hälsingland för att tacka för en bokgåva. Kring kyrkan växte sedan ett samhälle fram.[9]

Efter kommunreformen 1862 blev Nordmaling huvudort i Nordmalings landskommun. I denna inrättades 25 februari 1898 Nordmalings kyrkovalls municipalsamhälle, från 1923 benämnt Nordmalings municipalsamhälle, som upplöstes med utgången av 1962. Orten ingår sedan 1971 i Nordmalings kommun.[10]

Nordmaling var till slutet av 1890-talet tingsplats i Nordmalings och Bjurholms tingslag.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Nordmaling 1900–2020[11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
170
1960
  
1 144
1965
  
1 291
1970
  
1 942
1975
  
2 196
1980
  
2 497
1990
  
2 737 293
1995
  
2 773 309
2000
  
2 656 310
2005
  
2 619 310
2010
  
2 546 308
2015
  
2 671 297
2020
  
2 656 299
Anm.: Sammanvuxit med Levar 1970
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Samhället

redigera

Centrala Nordmaling är av riksintresse för kulturmiljövården.

Kommunikationer

redigera

Europaväg 4 och Botniabanan passerar strax nordväst om orten.

Nordmalings Resecentrum invigdes 2010 och ligger nära E4 vid Botniabanan.[13] Perrongen i Nordmaling mäter 457 meter för att nattågen ska kunna stanna där.[14] Avståndet mellan Resecentrum och centrala Nordmaling är 1,2 km.

Näringsliv

redigera

Nordväst om Nordmaling ligger Olofsfors bruk grundat 1762. I Håknäsbacken, vid Öre älv norr om Nordmaling, grundades vid samma tid ett sågverk som mot slutet av 1800-talets övertogs av Frans Kempe som flyttade verksamheten till mönsterbruket Norrbyskär.

Strax söder om Nordmaling ligger Rundvik där Nordmalings Ångsågs AB (NÅAB) grundades 1861 av Thurdin, Åström och Lundberg. Verksamheten har överlevt till våra dagar och drivs idag av bland annat SCA och Masonite.

Evenemang

redigera

Varje år vecka 29 anordnas Hemvändarveckan, med bland annat Nordmalings marknad och "Parkfesten". Från 1987 till 2003 anordnades vartannat år Nordic Baroque Music Festival i Nordmaling. Festivalen lockade till sig världsstjärnor inom barockmusik men är numera nedlagd. En liknande festival med barockmusik anordnades 2014.[15]

Herrlaget i handboll var en hårsmån ifrån Elitserien på 1990-talet. Nordmaling har också bidragit med ett par spelare till Elitserien i ishockey, varav Christoffer Norgren (Skellefteå AIK) och Peter Öberg (Modo Hockey) är de mest kända.

Se även

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Evert Larsson, Sven Söderström (1980). Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå. sid. 121. ISBN 9789197035811 
  8. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  9. ^ Lundkvist Tyko, red (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Botnia. Libris 1319411 
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ Resecentrum Arkiverad 13 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Nordmalings kommun. läst 13 september 2014
  14. ^ Utvecklingsplan stationsnärabebyggelse nordmaling Arkiverad 13 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Länsstyrelsen. sid.7-12 läst 13 september 2014
  15. ^ ”Nordmaling Baroque and Beyond”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813085901/http://www.nordmaling.se/default.aspx?id=11698. Läst 26 april 2019.