 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kombattant (från franska combattant, stridande) är personer som folkrättsligt har rätt att delta i strid. Motsatsen är nonkombattant. I Sverige används även benämningarna stridande och icke stridande.
Genèvekonventionen redigera
Följande grupper räknas som kombattanter i tredje Genèvekonventionen:
- Medlemmar i stridande parts stridskrafter, milisgrupper och frivilliggrupper som ingår i stridande parts stridskrafter.
- Medlemmar av andra milisgrupper och frivilliggrupper samt organiserad motståndsrörelse om de uppfyller vissa villkor.
- Medlemmar av regelrätta militära förband, som lyder under en regering som inte erkänts av den makt i vars våld de hamnat.
- Personer som följer med stridskrafterna utan att direkt tillhöra dem, till exempel civil besättning på militärt luftfartyg.
- Medlemmar av besättning på handelsfartyg och civila luftfartyg som tillhör stridande part.
- Civilbefolkning som vid fiendens annalkande självmant griper till vapen för att göra motstånd i självförsvar förutsatt att de uppfyller vissa villkor (bland annat att de bär vapnen öppet och iakttar krigets lagar), så kallad levée en masse.[1]
Behandling av tillfångatagna redigera
Kombattanter skall behandlas som krigsfångar om de tillfångatas, och har rätt till human behandling.[2] Personer som deltar i strids- eller våldshandlingar utan att vara kombattanter saknar detta skydd. Detta är tydligt inte minst i de mer moderna krig som utspelar sig idag där stridande parter kan omnämnas som exempelvis terrorister och liknande. En legal kombattant måste bära uniform, armbindel eller liknande för att påvisa vilken tillhörighet han eller hon har. Stridande som uppträder utan dessa kännetecken är illegala krigsdeltagare och omfattas alltså inte av det skydd som legala kombattanter åtnjuter.
Sverige redigera
I Sverige har regler om vilka personer som utöver militärer i uniform räknas som kombattanter införts i totalförsvarets folkrättsförordning. Dessa är:
- Polismän som under krig deltar i rikets försvar.
- Skyddsvakter.
- Personal ur Tullverket som tjänstgör som gränsövervakningspersonal.
- Medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen.[3]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ ”Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling, artikel 4”. https://www.regeringen.se/4ae354/contentassets/f24d53aad07c4c3392cf7e758ad57e8a/so-195316.pdf. Läst 6 maj 2022.
- ^ ”Rysslands invasion av Ukraina - så reglerar krigets lagar den väpnade striden”. www.foi.se. https://www.foi.se/rapporter/rapportsammanfattning.html?reportNo=FOI%20Memo%207823. Läst 6 maj 2022.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) Svensk författningssamling 1990:1990:12 t.o.m. SFS 2018:1754 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/totalforsvarets-folkrattsforordning-199012_sfs-1990-12. Läst 6 maj 2022.