Nizjnij Novgorod

stad och administrativ huvudort i Nizjnij Novgorod oblast, Ryssland
Ej att förväxla med Novgorod.

Nizjnij Novgorod (ryska: Нижний Новгород, "Nedre Nystaden") är en stad i Ryssland, och är den administrativa huvudorten för Nizjnij Novgorod oblast. Mellan 1932 och 1990 hette staden Gorkij efter Maksim Gorkij som föddes där. Nizjnij Novgorod har cirka 1 270 000 invånare och är därmed den femte största staden i Ryssland.

Nizjnij Novgorod
(Нижний Новгород)
Stad
Flagga
Stadsvapen
Land Ryssland Ryssland
Federalt distrikt Privolzjskij
Oblast Nizjnij Novgorod oblast
Flod Oka
Koordinater 56°19′00″N 44°00′00″Ö / 56.31667°N 44.00000°Ö / 56.31667; 44.00000
Area
 - kommun 410,68 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 1 267 760 (1 januari 2015)[2]
 - kommun 1 276 560 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 3 108 invånare/km²
Grundad 1221
Borgmästare Oleg Sorokin
Tidszon UTC (UTC+3)
Postnummer 603000–603998
Riktnummer +7 831
Geonames 520555
Webbplats: Nizjnij Novgorods officiella webbplats

Staden ligger ungefär 35 mil från Moskva och är belägen där floden Oka mynnar ut i den större floden Volga. Den har många gamla byggnader och håller på att rustas upp. Staden har länge varit platsen för en militärbas och var tidigare inte öppen för besökande från andra länder. Staden har ett tunnelbanesystem, Nizjnij Novgorods tunnelbana, som idag har två linjer och 14 stationer.

Historia redigera

Staden grundades 1221 och blev 1350 sätet för fursten i Vladimir-Suzdal. Från 1392 hörde staden till Moskvafurstendömet och var utpost mot det mongoliska Kazankhanatet. I början av 1600-talet var Nizjnij Novgorod Rysslands mest blomstrande stad. Den kända Novgorodmässan, Nizjegorodskaja jamarka flyttades hit från Makarev 1817. Den fick en enorm omfattning och var Rysslands främsta handelscentrum under 1800-talet. Mässan upphävdes från 1930.[3]

Under 1800-talet utvecklades Nizjnij Novgorod till en industristad, särskilt inriktad mot ångbåtstrafiken på Volga och Oka. Stadens universitet grundades 1918.[4] Åren 1796-1929 var staden huvudort i guvernementet Nizjnij Novgorod.

Äldre byggnader redigera

Katedralen Archangelskij sobor uppfördes från 1227. Bland andra byggnader märks Georgskyrkan i rysk barock från slutet av 1600-talet och före detta riksbanken. I den nedre delen av staden ligger Stroganovkyrkan från 1719. I Nizjnij Novgorod finns även två äldre kloster, grundade 1365.[3]

Ekonomi redigera

GAZ Volga 31105. GAZ-fabriken är en av stadens många industrier.

Nizjnij Novgorod är Rysslands sjunde viktigaste industriregion. Mer än 633 industriföretag sysselsätter över 700 000 personer. Bland dessa företag är GAZ som tillverkar bilar (personbilar under namnet Volga och även lastbilar, minibussar och andra fordon). Regionen är också en av Rysslands ledande när det gäller IT.

Administrativ indelning redigera

Nizjnij Novgorods stadsdistrikt (namnen på ryska).

Stadsdistrikt redigera

Nizjnij Novgorod är indelat i åtta stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[5] Invånarantal 14 oktober 2010[6] Invånarantal 1 januari 2015[2]
Avtozavodskij 314 494 303 054 300 737
Kanavinskij 160 894 155 113 157 323
Leninskij 152 951 142 368 141 736
Moskovskij 134 078 124 908 124 312
Nizjegorodskij 120 647 122 604 132 652
Priokskij 96 043 90 410 94 546
Sovetskij 154 205 143 401 148 968
Sormovskij 177 940 168 761 167 486
TOTALT 1 311 252 1 250 619 1 267 760

Stadens administrativa område redigera

Nizjnij Novgorod administrerar även områden landsbygd utanför själva stadsgränsen.

Stad/Ort Invånarantal 9 oktober 2002[5] Invånarantal 14 oktober 2010[6] Invånarantal 1 januari 2015[2]
Nizjnij Novgorod 1 311 252 1 250 619 1 267 760
Zeljonyj Gorod 2 437 2 716 2 534
Landsbygd 5 955 6 403 6 266
TOTALT 1 319 644 1 259 738 1 276 560

Sport redigera

Staden har ett bandylag, HK Start, som spelar i högsta divisionen. 1998 avgjordes Russian Government Cup här. Ryssland vann en internationell turnering för första gången, inför 22 000 åskådare i finalen. Stadens ishockeylag Torpedo Nizjnij Novgorod spelar i den ryska högsta hockeyligan, KHL.

Fotboll redigera

Källor redigera

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 28 augusti 2010.
  2. ^ [a b c d] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 24 augusti 2015.
  3. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1205 
  4. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagord Nizjnij Novgorod)
  5. ^ [a b] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 28 augusti 2010.
  6. ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 12 december 2012.

Externa länkar redigera