Nils Peter (Persson) Hagström, född den 25 november 1853 i Osby socken i Östra Göinge härad[1], död den 29 mars 1887 i Kristianstad, var en svensk artillerist och massmördare, även känd som Glimmingemördaren.

Nils Peter Hagström
Nph1.jpg
Bakgrundsinformation
FödelsenamnNils Peter Persson
Född25 november 1853
Osby, Sverige
Död29 mars 1887 (33 år)
Länscellfängelset i Kristianstad, Sverige
DödsorsakAvrättad
StraffDödsstraff
FöräldrarPer Björnsson
Nilla Persdotter
Gärning: Massmord
Datum11-12 januari 1886
PlatsGliminge Gård i Östra Broby, Sverige
Dödade4
VapenKniv

HagströmRedigera

Född som Nils Peter Persson i byn Ekeröd i Osby socken 1853, som andre son till torparen Per Björnsson och hans hustru Nilla Persdotter. Han fick soldatnamnet Hagström när han tog tjänst som artillerist vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad i slutet av 1870-talet. Efter att i förtid ha avbrutit sin tjänstgöring på regementet och rymt hem till sin moder, inledde han sin karriär som brottsling genom ett flertal stölder. Den 17 december 1885 hade Hagström blivit frisläppt efter att ha suttit som fånge på länscellfängelset i Malmö för tredje resan stöld[2]. Som person skall han ha varit, med dåtidens språkbruk, en vildsint och rå sälle. Bland annat finns en berättelse om fängelseprästens besök hos Hagström när han satt och väntade på sin avrättning. På grund av en längre stunds tystnad skall personalen direkt ha antagit att denne begått ytterligare ett mord, på fängelseprästen. Hagström benämns även med namnet "Marksa-Nisse" och lång tid efter hans död kunde äldre skrämma barn med att "Passa dig, annars kommer Marksa-Nisse och tar dig"

Morden i GlimmingeRedigera

Berättelsen om Hagström och de fyra mord han utförde har klara drag av hämnd. Enligt uppgift skall han ha träffat sina mordoffer tidigare och ett av dessa skall ha orsakat att han åkte i fängelse. I samband med detta skall Hagström ha svurit att hämnas, vilket han också gjorde efter avtjänat fängelsestraff. Under natten 11-12 januari 1886 skulle han ta ut sin hämnd och utförde då vad som i samtida media skulle komma att kallas Morden i Glimminge[3]. Efter att ha tagit sig upp till Gliminge Gård i Östra Broby knivhögg han Johannes Sonesson, dennes hustru Lovisa Thuresdotter och deras inneboende barn. Han knivhögg och misshandlade även den inneboende Karolina Karlsson så illa att hon avled på sjukhus i Kristianstad tre dagar senare[2]. Efter utfört dåd tände han eld på huset och flydde med häst och släde, som han stulit på mordplatsen, norrut genom snöklädda vägar i göingeskogarna, enligt uppgift så lång norrut som via Räfvakulla och Grimmekulla till Svinön. Ett uppbåd satte efter honom och förföljde hela natten. Han försökte gömma sig hos en bekant, vars hustru istället angav honom när hon förstod vad Hagström gjort. Han greps vid halvsjutiden följande dag utanför Hästveda och skickades för att konfronteras med liken i Östra Broby och Glimminge.

Domen och avrättningenRedigera

Brottet som Hagström hade begått chockade omgivningen, framför allt genom det besinningslösa våld han utövat mot offren. Han ställdes inför rätta i Östra Göinge häradsrätt den 2 februari 1886 och rättegången varade ända till maj månad. Hagström blånekade hela tiden till att han skulle vara mördaren, trots relativt övertygande bevisning (bland annat hade han ett etui med fyra rakknivar, varav en blodig, på sig när han greps och flera personer knöt honom till brottsplatsen). Vid upprepade tillfällen krävde han att bli frisläppt då han menade att han inte hade något med morden att göra[4].

Han kom senare att erkänna brotten för missionären Carl Andersson, men aldrig i en rättssal. Brotten resulterade i att han dömdes till döden. Den 29 mars 1887 avrättades Hagström på Länscellfängelsets i Kristianstad borggård av skarprättaren för Jönköping/Vadstena, Per Steijnech[5]. Detta var dennes sista avrättning innan han emigrerade till Amerika med sin fru, och den första han utfört sedan den illa omtalade avrättningen av Konrad Tector den 18 maj 1876.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Snällposten Sydsvenska Dagbladet 18 januari 1886 (Morden i Gliminge)
  2. ^ [a b] Nyaste Kristianstadsbladet 3 februari 1886, Morden i Glimminge
  3. ^ Snällposten Sydsvenska Dagbladet 13 januari 1886 (Morden i Glimminge)
  4. ^ Nyaste Kristianstadsbladet 3 februari, 17 mars, 2 maj 1886, Morden i Glimminge
  5. ^ Nyaste Kristianstadsbladet 30 mars 1887, Glimmingemördarens avrättning

Övriga källorRedigera

  • Nyaste Kristianstadbladet 12, 16 januari 1886 och 30 mars 1887
  • Dagens Nyheter 18 januari 1886
  • Snällposten Sydsvenska Dagbladet 13, 18 januari 1886

Externa länkarRedigera