Nils Lövgren

biskop i Västerås stift

För kemisten, se Nils Löfgren. För prästen och fornforskaren, se Nils Isak Löfgren.

Biskop
Nils Lövgren
Biskop nils lovgren.jpg
KyrkaSvenska kyrkan

StiftVästerås stift
Period19001920
FöreträdareJohan August Ekman
EfterträdareEinar Billing

Prästvigd1886
Akademisk titelFilosofie licentiat 1881
Teologie doktor 1897
Född29 mars 1852
Kila
Död1920

Nils Lövgren född 29 mars 1852 i Södra Höke i Kila [1], död 7 februari 1920 i Västerås[2], var biskop i Västerås stift.

UtbildningRedigera

Lövgren var född på gården Lövåsen, från vilken han och brodern Anders antog släktnamn. Föräldrarna hette Erik Jansson och Anna Olsdotter. Han studerade från 1874 i Uppsala och blev filosofie licentiat 1881. Han befriades från kraven på teologiska examina och prästvigdes 1886. År 1897 blev han teologie doktor.

KarriärRedigera

År 1883 blev Lövgren lektor i Umeå och 1884 i Örebro. År 1885 blev han lektor i Uppsala och utnämndes till kyrkoherde i Gefle församling 1889.

Nils Lövgrens kyrkoherdetid i Gävle kom att bli mycket innehållsrik. I Gävle var frikyrkligheten, ledd av P. P. Waldenström mycket stark, och Lövgren och Waldenström kom att bli antagonister i alla sammanhang. Lövgren intresserade sig särskilt för det kristna vardagsarbetet, diakonin. På hans initiativ startades 1898 Svenska diakonsällskapet, en manlig motsvarighet till Svenska diakonissanstalten på Ersta i Stockholm. Den manliga diakonutbildningen var från början förlagd till Gävle men flyttades i början av 1900-talet till Stora Sköndal i Farsta utanför Stockholm.

Nils Lövgrens första hustru hette Hilda Carlberg. Hilda var klen både till sinnet och kroppen och hon avled endast 46 år gammal. Nils gifte om sig med Anna Posse, dotter till psalmdikterskan Betty Ehrenborg-Posse. Anna Posse var diakonissa och var verksam i Gävle församling.

Nils Lövgren ansågs vara ett biskopsämne och när biskopsstolen i Västerås 1898 blev ledig var han en av kandidaterna. När den valde, J. A. Ekman, efter några år blev ärkebiskop, blev Lövgren hans efterträdare. Han var mycket verksam som ledamot av kyrkomötet. Hans efterträdare karaktäriserar honom som först och främst en Herrens tjänare. Till sin läggning var han ganska konservativ och innerst inne var han nog en ganska ensam människa.[källa behövs]

Här blev han kontraktsprost år 1898 innan han så valdes till biskop i Västerås 1900. Han deltog bland annat som ombud vid kyrkomötena 1883, 1898 och 1908. Vid det sistnämnda mötet lade Lövgren ett förslag som innebar inrättandet av Svenska kyrkans diakonistyrelse [3] Att Lövgren var förslagsställare till kyrkomötet innebär dock inte att diakonistyrelsen tillkom helt på hans initiativ. Såväl andra biskopar som engagerade präster och lekmän i den kyrkosyftande församlingsrörelsen hade verkat för detta nationellt samlande organ för ett modernt församlingsliv i Svenska kyrkan. Upphovsmannen till tanken på en diakonistyrelse var i själva verket professorn Olof Holmström i Lund. Denne hade redan 1892 och mer konkret från 1898 verkat för denna nationella organisering av Svenska kyrkan.[4]

1919 började Lövgrens hälsa att vackla. När han detta år öppnade Västerås stifts prästmöte var han mycket svag. Han hade ändå hoppats att kunna deltaga i den kyrkliga introduktionskursen i Stora Tuna sommaren 1920, men avled i februari detta år.[5]

BibliografiRedigera

  • I hvad mån spåras inflytandet af en hednisk världsåskådning i Augustini predestinationslära (1881)
  • Kyrkohistoria till skolornas tjänst (1888)
  • Katarina Elisabet Posse, född Ehrenborg, signaturen B. E-g : en lifsbild från nittonde århundradet (1913-14)

LitteraturRedigera

  • Harry Nyberg: Från väckelsemiljö till kyrkomedvetande i kyrkokris. En studie i Nils Lövgrens utveckling 1852–1896/98. Skrifter utgivna av Svenska Kyrkohistoriska Föreningen vid Uppsala universitet nr 23, 1975.
  • Åke Sjöqvist: Lärare, präst och diakonipionjär. En studie i biskop Nils Lövgrens insatser i svenskt kyrkoliv. Stockholm 1989.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Kilabygden.se
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris länk 
  3. ^ Skara stiftshistoriska sällskaps medlemsblad 2008:2, sid 4
  4. ^ Santell, Fredrik (2016). Svenska kyrkans diakonistyrelse. Tillflöden och tillkomst, organisation och verksamhet intill 1938 
  5. ^ Billing, Einar (1920). Herdabref till prästerskapet i Wästerås stift