Nils Flyg
Nils Svante Flyg (i riksdagen kallad Flyg i Saltsjö-Nacka), född 9 juni 1891 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 9 januari 1943 i Nacka, var en svensk politiker (kommunist, nazist) och riksdagsledamot 1929–1940 (Stockholms läns valkrets), ordförande i Sveriges kommunistiska parti 1924–1929, därefter i Socialistiska partiet fram till sin död.
| Nils Flyg | |
 | |
| Mandatperiod 1929–1940 | |
| Valkrets | Stockholms län |
| Uppdrag i riksdagen | |
| Ledamot av andra kammaren | |
| Född | 9 juni 1891 Maria Magdalena församling i Stockholm |
| Död | 9 januari 1943 (51 år) Nacka församling, Stockholms län |
| Gravplats | Nacka norra kyrkogård[1] |
| Politiskt parti | Socialistiska partiet |
| Övrig politisk anknytning |
Sveriges kommunistiska parti |
| Yrke | Redaktör, partiordförande |
Biografi redigera
Nils Flyg, som var son till en sockerbruksarbetare och själv till yrket typograf, började sin politiska bana i Socialdemokratiska Ungdomsförbundet, som då var det odelade Sveriges Socialdemokratiska Arbetarpartis organisation för arbetarungdom. Flyg anslöt sig vid SAP:s splittring 1917 till Sverges socialdemokratiska vänsterparti, en utbrytning med vänsterprofil under ledning av Karl Kilbom. När partiet miste medlemmar till följd av 1921 års anslutning till den av de ryska kommunisterna behärskade Tredje Internationalen (Komintern) följde Flyg emellertid majoriteten och stannade i Sveriges kommunistiska parti, som blev partiets nya namn. Även när Zeth Höglund med flera lämnade partiet 1924 stannade Flyg[källa behövs].
När Sveriges kommunistiska parti 1929 ånyo delades bildade Flyg tillsammans med Kilbom ett nytt kommunistparti fritt från Komintern. Detta nya parti bytte efter några år namn till Socialistiska partiet (SP). Under andra världskriget tog Socialistiska partiet under Flygs ledning emot ekonomiskt stöd från Nazityskland och utvecklade en ideologi som också var inspirerad av den nazistiska. Följden blev att SP snabbt förlorade merparten av sina anhängare. En inre krets runt Flyg stannade dock kvar och fortsatte att driva partiet även efter dennes död. Några år efter krigsslutet upplöstes Socialistiska partiet.[källa behövs]
Flyg var förtegen om sin utveckling, påbörjad redan under 1930-talets sena år, från att vara kritiker av den sovjetiska kommunismen till att sympatisera med den tyska nationalsocialismen. Rimligen var han, i likhet med exempelvis trotskisterna, rädd för eventuella personliga konsekvenser av den sovjetiska säkerhetstjänstens internationella verksamhet[källa behövs].
Folkets Dagblad Politiken var partiets organ med Flyg som chefredaktör från 1937 fram till sin död. Ekonomiska problem tvang partiet att under en tid göra ett uppehåll. Hemliga penningtillskott från Tyskland gjorde att man under år 1942 kunde återuppta utgivningen.[2]
I oktober 1924 skrev Flyg förordet till den, med anledning av Vladimir Lenins död, utgivna boken Liv och lära; läraren, ledaren, kämpen.[källa behövs]
Flyg var chef för bokförlaget Frams redaktion 1924–1928, och skrev själv bland annat Vårt studiearbete (1919, 2:a upplagan 1921) och Lenin (1925). Från 1929 var han utrikespolitisk redaktör vid Folkets Dagblad.[3]
Nils Flyg avled den 9 januari 1943 i vad som förmodas ha varit självmord.[4]
Eftermäle redigera
i romanen Han som sjönggav Ingeborg Björklund 1935 sin bild av Flyg som människa och politiker.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ FinnGraven.se, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Flyg, Nils i Vem är det 1943
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Knut Senander, Röd gryning, sid. 77
Källor redigera
- Björklund, Ingeborg: Han som sjöng. Bonniers förlag, Stockholm 1935.[förtydliga]
- Blomqvist, Håkan. Gåtan Nils Flyg och nazismen Stockholm: Carlssons Förlag (1999).
- Blomqvist, Håkan (2002). Nils Flygs knöliga kudde. I: Blomqvist, Håkan. Socialismens sista sommar: Essäer om 1900-talets förhoppningar och sorger. Stockholm: Carlsson, s. 188–202.
- Carlsson, Holger Nazismen i Sverige. Federativs/Trots allt!. Stockholm 1942.[förtydliga]
- Grimlund, Otto: Nils Flyg. Svenskt biografiskt lexikon band 16 (1964-1966), sida 223.
- Nilsson, Torbjörn (1985). Från internationell socialism till nationell folkgemenskap: Socialistiska partiet 1938-45. I: Historisk tidskrift. Stockholm: Svenska historiska föreningen, s. 26–51.
- Steinfeldt, Johan:Renegater : Nils Flyg och Sven Olov Lindholm i gränslandet mellan kommunism och nazism. Lund:Nordic Academic Press, 2019.
- Rotemansarkivet, Stockholms stadsarkiv
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 235
Vidare läsning redigera
- Otto Grimlund: Nils S Flyg i Svenskt biografiskt lexikon (1964–1966)
Externa länkar redigera
| Företrädare: Zeth "Zäta" Höglund |
Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbunds förbundsordförande 1921–1924 |
Efterträdare: okänd |
| Företrädare: Karl Kilbom |
Sveriges kommunistiska partis partiordförande 1924–1929 |
Efterträdare: Sven Linderot |
| Företrädare: Första ämbetsinnehavaren |
Socialistiska partiets partiordförande 1929–1943 |
Efterträdare: Agaton Blom |