Nestlé
Nestlé S.A. är ett schweiziskt multinationellt livsmedelsföretag. Företaget är världens största livsmedelsföretag[2] med en årlig omsättning på cirka 90 miljarder schweizerfranc. Företaget grundades 1866 av Henri Nestlé. Huvudkontoret ligger i Vevey, Schweiz.
Nestlé S.A. | |
Old Nestlé logo.svg | |
Huvudkontoret för Nestlé S.A. | |
Typ | Publikt aktiebolag SIX: NESN |
---|---|
Huvudkontor | ![]() |
Nyckelpersoner | Paul Bulcke Styrelseordförande Henri de Castries Vice styrelseordförande Ulf Mark Schneider VD |
Bransch | Livsmedelsproducent |
Produkter | Lista över varumärken |
Antal anställda | 308 000 – 2018 |
Historia | |
Grundat | 1866 |
Grundare | Henri Nestlé |
Ekonomi | |
Omsättning | ▲ 91,439 miljarder CHF |
Rörelseresultat | ▲ 12,991 miljarder CHF |
Vinst efter skatt | ▲ 10,468 miljarder CHF |
Tillgångar | ▲ 137,015 miljarder CHF |
Eget kapital | ▼ 58,403 miljarder CHF |
Struktur | |
Dotterbolag | Nestlé Sverige Aktiebolag |
Samriskföretag | Cereal Partners Worldwide Froneri |
Övrigt | |
Slogan | Enhancing quality of life and contributing to a healthier future. |
Webbplats | www.nestle.com |
Fotnoter | Statistik från 2018 års bokslut.[1] |
Nestlé har ett stort antal varumärken inom områdena barnmat, kaffe, buteljerat vatten, katt- och hundfoder, modersmjölksersättning, frukostflingor, choklad, godis, glass, välling med mera. Företaget satsar mest på att visa upp produktens namn medan varumärket Nestlé inte har någon framträdande plats på förpackningarna.
HistoriaRedigera
Nestlé grundades 1866 av apotekaren Henri Nestlé (Heinrich Nestle[3]) som Farine Lactée Henri Nestlé lk.A. 1867 började Henri Nestlé tillverka mjölkpulver som såldes som bröstmjölksersättning.[4] Nestlé började använda familjens vapen som logotyp, fåglar i ett fågelbo. Namnet Nestlé betyder litet bo på den sydtyska dialekten Schwabiska. 1874 expanderade bolaget till Tyskland och samma år lämnade grundaren verksamheten.[3]
Fusioner och internationell expansionRedigera
1898 började tillverkning utomlands då en fabrik öppnades i Norge. 1905 gick bolaget samman med Anglo-Swiss Condensed Milk Company. 1929 gick chokladproducenterna Peter, Cailler, Kohler och Nestlé samman. Nestlé behölls som namn. 1938 fick bolaget stora framgångar med pulverkaffe – Nescafé.[3] 1947 gick Nestlé samman med Maggi och övertaganden fortsatte med svenska Findus (1962) och Ursina-Franck AG (1971). Namnet är sedan dess Nestlé S.A.
1986 lanserades Nespresso i Schweiz.[3] 1988 köpte Nestlé brittiska Rowntree's varpå märken som Smarties, After Eight och Kit Kat blev en del av varumärkesportföljen. Samma år köpte Nestlé den italienska pastatillverkaren Buitoni. Den svenska verksamheten i Findus som köptes av Marabou blev 1989 Svenska Nestlé AB. Nestlé sålde verksamheten i Findus till EQT 2001 och bildade det nya bolaget Nestlé Sverige AB med säte i Helsingborg.[5]
Under 1990-talet blev mineralvatten ett nytt segment efter köpen av Perrier och Sanpellegrino.
PriskartellRedigera
Nestlé anklagades 2007 av den kanadensiska konkurrensmyndigheten för deltagande i en priskartell.[6] Nestlé betalade en straffavgift på nio miljoner dollar efter förlikning i domstol. Liknande process pågår i USA.[6]
Några varumärkenRedigera
KonfektRedigera
- After Eight
- Lion
- Kit Kat
- Aero
- Galak
- Smarties
- PowerBar
KaffeRedigera
FrukostflingorRedigera
- Cheerios (Cereal Partners Worldwide) - frukostflingor
- Nestlé Fitness
GlassRedigera
MatlagningRedigera
- Juicy Juice
- Maggi
- Buitoni
- Hälsans Kök
VattenRedigera
- Perrier
- pure life
- San Pellegrino
- Vittel
- Poland Spring Water
DjurfoderRedigera
- Nestlé Purina Pet Care
- Friskies - kattmat
- Purina ONE - katt och hundmat
KritikRedigera
Nestlé har utsatts för en omfattande kritik under många år.
Bröstmjölksersättning, giftig mjölk och illegal mjölkförsäljningRedigera
En bojkott pågår sedan 1977 mot företaget för dess marknadsföring av bröstmjölksersättning som bryter mot Världshälsoorganisationens regler.[7][8] Bland annat säger Rädda barnen att det leder till att barn avlider eller får problem med hälsan.[9][förtydliga] Nätverket International Baby Food Action Network driver en global kampanj mot Nestlés marknadsföring.[10]
I melaminskandalen i Kina 2008 dog sex barn och 860 fick behandlas på sjukhus. Melamin gör att proteinhalten i mjölkersättning verkar högre än den egentligen är.[förtydliga] Kinesiska myndigheter fann 2008 att Nestlé sålde mjölk med låga halter av melamin.[11] Även myndigheterna i Taiwan stoppade försäljningen.[12]
2009 framkom det att Nestlé köpt mjölk från olagligt beslagtagna farmer i Zimbabwe. Det skedde trots att dessa gårdar styrdes av Mugabe i strid mot EU:s bojkottregler.[13] Nestlé har stoppat denna verksamhet.[14]
Konflikten med Etiopien (2002)Redigera
Under början av 2000-talet drabbades Etiopien av en omfattande svältkatastrof. Mitt under denna, år 2002, krävde Nestlé att den Etiopiska staten skulle återbetala en skuld till företaget på sex miljoner dollar. Det var först efter att ha mottagit 8500 mail med kritik som företaget backade från kravet.[15]
BarnslavarRedigera
Nestlé undertecknade 2001 Kakaoprotokollet mot barnarbete inom kakaoindustrin.[16] 2005 togs Nestlé till domstol[förtydliga] för att barn kidnappats och tvingats till slavarbete.[17][18] Nestlé friades av en kalifornisk domstol, men beslutet är överklagat till högre domstol.[19][20]
HästköttRedigera
Nestlé hör till de företag som under 2013 sålt biffkött som innehållit hästkött.[21]
NoterRedigera
- ^ ”Consolidated financial statements of the Nestlé Group 2018”. Nestle.com. https://www.nestle.com/sites/default/files/asset-library/documents/library/documents/financial_statements/2018-financial-statements-en.pdf.
- ^ http://www.zimbio.com/pictures/LCPRqKrq817/World+Largest+Food+Company+Nestle+Reports
- ^ [a b c d] http://www.nestle.de/unternehmen/geschichte/zeitstrahl
- ^ http://www.nestle.de/unternehmen/geschichte
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2014. https://archive.is/20140601081449/http://www.nestle.se/omnestle/historia. Läst 15 januari 2015.
- ^ [a b] http://www.theglobeandmail.com/report-on-business/industry-news/the-law-page/former-nestl-canada-ceo-may-face-chocolate-price-fixing-charge-shortly/article6013249/
- ^ Mark Tran. ”Branded”. London: Blogs.guardian.co.uk. http://blogs.guardian.co.uk/businessinsight/archives/2005/09/01/branded.html. Läst 8 januari 2010.
- ^ . http://www.who.int/nutrition/publications/code_english.pdf. Läst 24 november 2010.
- ^ "A Generation On: Baby milk marketing still putting children’s lives at risk" Save the Children, May 2007 (pdf)
- ^ ”What is the Problem?”. IBFAN. Arkiverad från originalet den 26 april 2007. https://web.archive.org/web/20070426200414/http://www.ibfan.org/site2005/Pages/article.php?art_id=23&iui=1. Läst 6 juni 2007.
- ^ Scott McDonald (22 september 2008). ”Nearly 53,000 Chinese children sick from milk”. Associated Press. Google. Arkiverad från originalet den 21 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110521092518/http://ap.google.com/article/ALeqM5iCL58EMBN1tqq6xujZlsaITAFpCQD93BHE880.
- ^ AFP. ”Arkiverade kopian”. Channel News Asia. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081003093437/http://www.channelnewsasia.com/stories/afp_asiapacific/view/379798/1/.html. Läst 2 oktober 2008.
- ^ ”IOL.co.za – Nestle Defends Buying Milk from Mugabe Dairy”. IOL.co.za. http://www.iol.co.za/index.php?from=rss_News&set_id=1&click_id=79&art_id=vn20090928074015118C579440. Läst 28 september 2009.
- ^ ”Nestle shuts Zimbabwe milk plant citing harassment”. BBC News. 23 december 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/8428322.stm. Läst 23 december 2009.
- ^ Denny, Charlotte (20 december 2002). ”Retreat by Nestlé on Ethiopia's $6m debt”. The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/world/2002/dec/20/marketingandpr.debtrelief. Läst 29 april 2011.
- ^ ”Protocol for the growing and processing of cocoa beans and their derivative products in a manner that complies with ILO Convention 182 concerning the prohibition and immediate action for the elimination of the worst forms of child labor”. International Cocoa Initiative. 2001. Arkiverad från originalet den 24 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080724105142/http://www.cocoainitiative.org/images/stories/pdf/harkin%20engel%20protocol.pdf. Läst 25 april 2012.
- ^ Tex Dworkin (12 februari 2007). ”Delicious idea: End child slavery by eating chocolate”. Houston Chronicle. http://www.chron.com/opinion/outlook/article/Delicious-idea-End-child-slavery-by-eating-1837193.php. Läst 30 april 2012.
- ^ ”On Halloween, Nestlé Claims no Responsiblity [sic] for Child Labor”. International Labor Rights Forum. 30 oktober 2006. http://www.laborrights.org/stop-child-labor/cocoa-campaign/news/10993. Läst 30 april 2012.
- ^ ”Amicus Brief in Doe v. Nestle”. EarthRights International. http://www.earthrights.org/publication/amicus-brief-doe-v-nestle. Läst 30 april 2012.
- ^ Gwendolyn Wilber Jaramillo (19 september 2010). ”Second Circuit Holds that Corporations are not Proper Defendants under the Alien Tort Statute”. Foley and Hoag LLP. http://www.csrandthelaw.com/2010/09/articles/litigation/alien-tort-statute/second-circuit-holds-that-corporations-are-not-proper-defendants-under-the-alien-tort-statute/. Läst 30 april 2012.
- ^ Nestle removes beef pasta meals after finding horsemeat