Wikipedia

Nestlé

schweiziskt livsmedelsföretag
Artikel Diskussion
Uppslagsordet ”Nestle” leder hit. För andra betydelser, se Nestle (olika betydelser).

Nestlé S.A. är ett schweiziskt multinationellt livsmedelsföretag. Företaget är världens största livsmedelsföretag[2] med en årlig omsättning på cirka 90 miljarder schweizerfranc. Företaget grundades 1866 av Henri Nestlé. Huvudkontoret ligger i Vevey, Schweiz.

Nestlé S.A.
Old Nestlé logo.svg
2009-08-27 Lake Geneva 403.JPG
Huvudkontoret för Nestlé S.A.
TypPublikt aktiebolag
SIX: NESN
HuvudkontorSchweiz Vevey, Schweiz
NyckelpersonerPaul Bulcke
Styrelseordförande
Henri de Castries
Vice styrelseordförande
Ulf Mark Schneider
VD
BranschLivsmedelsproducent
ProdukterLista över varumärken
Antal anställda308 000 – 2018
Historia
Grundat1866
GrundareHenri Nestlé
Ekonomi
Omsättning▲ 91,439 miljarder CHF
Rörelseresultat▲ 12,991 miljarder CHF
Vinst efter skatt▲ 10,468 miljarder CHF
Tillgångar▲ 137,015 miljarder CHF
Eget kapital▼ 58,403 miljarder CHF
Struktur
DotterbolagNestlé Sverige Aktiebolag
SamriskföretagCereal Partners Worldwide
Froneri
Övrigt
SloganEnhancing quality of life and contributing to a healthier future.
Webbplatswww.nestle.com
FotnoterStatistik från 2018 års bokslut.[1]

Nestlé har ett stort antal varumärken inom områdena barnmat, kaffe, buteljerat vatten, katt- och hundfoder, modersmjölksersättning, frukostflingor, choklad, godis, glass, välling med mera. Företaget satsar mest på att visa upp produktens namn medan varumärket Nestlé inte har någon framträdande plats på förpackningarna.

HistoriaRedigera

Nestlé grundades 1866 av apotekaren Henri Nestlé (Heinrich Nestle[3]) som Farine Lactée Henri Nestlé lk.A. 1867 började Henri Nestlé tillverka mjölkpulver som såldes som bröstmjölksersättning.[4] Nestlé började använda familjens vapen som logotyp, fåglar i ett fågelbo. Namnet Nestlé betyder litet bo på den sydtyska dialekten Schwabiska. 1874 expanderade bolaget till Tyskland och samma år lämnade grundaren verksamheten.[3]

Fusioner och internationell expansionRedigera

1898 började tillverkning utomlands då en fabrik öppnades i Norge. 1905 gick bolaget samman med Anglo-Swiss Condensed Milk Company. 1929 gick chokladproducenterna Peter, Cailler, Kohler och Nestlé samman. Nestlé behölls som namn. 1938 fick bolaget stora framgångar med pulverkaffe – Nescafé.[3] 1947 gick Nestlé samman med Maggi och övertaganden fortsatte med svenska Findus (1962) och Ursina-Franck AG (1971). Namnet är sedan dess Nestlé S.A.

1986 lanserades Nespresso i Schweiz.[3] 1988 köpte Nestlé brittiska Rowntree's varpå märken som Smarties, After Eight och Kit Kat blev en del av varumärkesportföljen. Samma år köpte Nestlé den italienska pastatillverkaren Buitoni. Den svenska verksamheten i Findus som köptes av Marabou blev 1989 Svenska Nestlé AB. Nestlé sålde verksamheten i Findus till EQT 2001 och bildade det nya bolaget Nestlé Sverige AB med säte i Helsingborg.[5]

Under 1990-talet blev mineralvatten ett nytt segment efter köpen av Perrier och Sanpellegrino.

PriskartellRedigera

Nestlé anklagades 2007 av den kanadensiska konkurrensmyndigheten för deltagande i en priskartell.[6] Nestlé betalade en straffavgift på nio miljoner dollar efter förlikning i domstol. Liknande process pågår i USA.[6]

Några varumärkenRedigera

KonfektRedigera

KaffeRedigera

FrukostflingorRedigera

GlassRedigera

MatlagningRedigera

  • Juicy Juice
  • Maggi
  • Buitoni
  • Hälsans Kök

VattenRedigera

  • Perrier
  • pure life
  • San Pellegrino
  • Vittel
  • Poland Spring Water

DjurfoderRedigera

  • Nestlé Purina Pet Care
  • Friskies - kattmat
  • Purina ONE - katt och hundmat

KritikRedigera

Nestlé har utsatts för en omfattande kritik under många år.

Bröstmjölksersättning, giftig mjölk och illegal mjölkförsäljningRedigera

En bojkott pågår sedan 1977 mot företaget för dess marknadsföring av bröstmjölksersättning som bryter mot Världshälsoorganisationens regler.[7][8] Bland annat säger Rädda barnen att det leder till att barn avlider eller får problem med hälsan.[9][förtydliga] Nätverket International Baby Food Action Network driver en global kampanj mot Nestlés marknadsföring.[10]

I melaminskandalen i Kina 2008 dog sex barn och 860 fick behandlas på sjukhus. Melamin gör att proteinhalten i mjölkersättning verkar högre än den egentligen är.[förtydliga] Kinesiska myndigheter fann 2008 att Nestlé sålde mjölk med låga halter av melamin.[11] Även myndigheterna i Taiwan stoppade försäljningen.[12]

2009 framkom det att Nestlé köpt mjölk från olagligt beslagtagna farmer i Zimbabwe. Det skedde trots att dessa gårdar styrdes av Mugabe i strid mot EU:s bojkottregler.[13] Nestlé har stoppat denna verksamhet.[14]

Konflikten med Etiopien (2002)Redigera

Under början av 2000-talet drabbades Etiopien av en omfattande svältkatastrof. Mitt under denna, år 2002, krävde Nestlé att den Etiopiska staten skulle återbetala en skuld till företaget på sex miljoner dollar. Det var först efter att ha mottagit 8500 mail med kritik som företaget backade från kravet.[15]

BarnslavarRedigera

Nestlé undertecknade 2001 Kakaoprotokollet mot barnarbete inom kakaoindustrin.[16] 2005 togs Nestlé till domstol[förtydliga] för att barn kidnappats och tvingats till slavarbete.[17][18] Nestlé friades av en kalifornisk domstol, men beslutet är överklagat till högre domstol.[19][20]

HästköttRedigera

Nestlé hör till de företag som under 2013 sålt biffkött som innehållit hästkött.[21]

NoterRedigera

  1. ^ ”Consolidated financial statements of the Nestlé Group 2018”. Nestle.com. https://www.nestle.com/sites/default/files/asset-library/documents/library/documents/financial_statements/2018-financial-statements-en.pdf. 
  2. ^ http://www.zimbio.com/pictures/LCPRqKrq817/World+Largest+Food+Company+Nestle+Reports
  3. ^ [a b c d] http://www.nestle.de/unternehmen/geschichte/zeitstrahl
  4. ^ http://www.nestle.de/unternehmen/geschichte
  5. ^ ”Historia”. nestle.se. Arkiverad från originalet den 1 juni 2014. https://archive.is/20140601081449/http://www.nestle.se/omnestle/historia. Läst 15 januari 2015. 
  6. ^ [a b] http://www.theglobeandmail.com/report-on-business/industry-news/the-law-page/former-nestl-canada-ceo-may-face-chocolate-price-fixing-charge-shortly/article6013249/
  7. ^ Mark Tran. ”Branded”. London: Blogs.guardian.co.uk. http://blogs.guardian.co.uk/businessinsight/archives/2005/09/01/branded.html. Läst 8 januari 2010. 
  8. ^ . http://www.who.int/nutrition/publications/code_english.pdf. Läst 24 november 2010. 
  9. ^ "A Generation On: Baby milk marketing still putting children’s lives at risk" Save the Children, May 2007 (pdf)
  10. ^ ”What is the Problem?”. IBFAN. Arkiverad från originalet den 26 april 2007. https://web.archive.org/web/20070426200414/http://www.ibfan.org/site2005/Pages/article.php?art_id=23&iui=1. Läst 6 juni 2007. 
  11. ^ Scott McDonald (22 september 2008). ”Nearly 53,000 Chinese children sick from milk”. Associated Press. Google. Arkiverad från originalet den 21 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110521092518/http://ap.google.com/article/ALeqM5iCL58EMBN1tqq6xujZlsaITAFpCQD93BHE880. 
  12. ^ AFP. ”Taiwan finds low levels of melamine in Nestle milk products”. Channel News Asia. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081003093437/http://www.channelnewsasia.com/stories/afp_asiapacific/view/379798/1/.html. Läst 2 oktober 2008. 
  13. ^ ”IOL.co.za – Nestle Defends Buying Milk from Mugabe Dairy”. IOL.co.za. http://www.iol.co.za/index.php?from=rss_News&set_id=1&click_id=79&art_id=vn20090928074015118C579440. Läst 28 september 2009. 
  14. ^ ”Nestle shuts Zimbabwe milk plant citing harassment”. BBC News. 23 december 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/8428322.stm. Läst 23 december 2009. 
  15. ^ Denny, Charlotte (20 december 2002). ”Retreat by Nestlé on Ethiopia's $6m debt”. The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/world/2002/dec/20/marketingandpr.debtrelief. Läst 29 april 2011. 
  16. ^ ”Protocol for the growing and processing of cocoa beans and their derivative products in a manner that complies with ILO Convention 182 concerning the prohibition and immediate action for the elimination of the worst forms of child labor”. International Cocoa Initiative. 2001. Arkiverad från originalet den 24 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080724105142/http://www.cocoainitiative.org/images/stories/pdf/harkin%20engel%20protocol.pdf. Läst 25 april 2012. 
  17. ^ Tex Dworkin (12 februari 2007). ”Delicious idea: End child slavery by eating chocolate”. Houston Chronicle. http://www.chron.com/opinion/outlook/article/Delicious-idea-End-child-slavery-by-eating-1837193.php. Läst 30 april 2012. 
  18. ^ ”On Halloween, Nestlé Claims no Responsiblity [sic] for Child Labor”. International Labor Rights Forum. 30 oktober 2006. http://www.laborrights.org/stop-child-labor/cocoa-campaign/news/10993. Läst 30 april 2012. 
  19. ^ ”Amicus Brief in Doe v. Nestle”. EarthRights International. http://www.earthrights.org/publication/amicus-brief-doe-v-nestle. Läst 30 april 2012. 
  20. ^ Gwendolyn Wilber Jaramillo (19 september 2010). ”Second Circuit Holds that Corporations are not Proper Defendants under the Alien Tort Statute”. Foley and Hoag LLP. http://www.csrandthelaw.com/2010/09/articles/litigation/alien-tort-statute/second-circuit-holds-that-corporations-are-not-proper-defendants-under-the-alien-tort-statute/. Läst 30 april 2012. 
  21. ^ Nestle removes beef pasta meals after finding horsemeat

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nestlé&oldid=51396210"