Öppna huvudmenyn
Befolkningstäthet av Nederländernas provinser.

Nederländernas provinser är idag den högsta nivån på Nederländernas administrativa indelning. De är idag tolv till antalet.

Innehåll

BeskrivningRedigera

De flesta provinsgränser ligger nära gamla gränser hos delstaterna i republiken Förenade Nederländerna (1586-1795). Det politiska styret leds av en "Kommissaris van de Koningin", som är den nederländska motsvarigheten till en landshövding.

I framtiden kommer av traditionella skäl de politiska gränserna att kunna ändras utan att landskapens gränser förändras.[källa behövs]

Indelningen i provinserRedigera

Nederländerna är indelat i tolv[1] stycken provinser/landskap (nederländska: provincies). De tolv provinserna är:

Provins Huvudstad Kommuner
(2019: 355)
  Drenthe Assen 12
  Flevoland Lelystad 6
  Friesland (frisiska: Fryslân) Leeuwarden (frisika: Ljouwert) 18
  Gelderland Arnhem 51
  Groningen Groningen 12
  Limburg Maastricht 31
  Nordbrabant (nederländska: Noord-Brabant) 's-Hertogenbosch (även inofficiellt känt som Den Bosch) 62
  Nordholland (nederländska: Noord-Holland) Haarlem 47
  Overijssel Zwolle 25
  Sydholland (nederländska: Zuid-Holland) Haag (nederländska: Den Haag, officiellt: 's-Gravenhage) 52
  Utrecht Utrecht 26
  Zeeland Middelburg 13

Provinsernas historikRedigera

Noord- och Zuid-Holland och ZeelandRedigera

Politiskt har Holland varit en enhet sedan medeltiden, som grevskapet Holland. Den grevliga ätten utslocknade 1299 då Johan I av Holland avled. Efter detta hamnade Holland i personalunion med Burgund. Även Zeeland ingick sedan 1323. Senare ärvde Habsburg titeln och kejsar Karl V blev landsherre. I självständighetskriget var Holland det ekonomiskt viktigaste av de sju förenade Nederländerna. Här fanns många stora städer. Den administrativa delningen mellan Nordholland och Sydholland är från 1840.

Utrecht, Drenthe och OverijsselRedigera

I medeltiden hade ärkebiskopen av Utrecht som furstbiskop även världslig makt i sitt stift. Detta område hängde geografiskt inte ihop men var delad i Sticht (nu ungefär provinsen Utrecht) och Oversticht (nu ungefär Overijssel och Drenthe). 1528 kunde Karl V överta biskopens världsliga makt. Under republikens tid var Utrecht och Overijssel de jure suveräna stater. Drenthe var en fattig landsdel och styrdes av generalstaterna i Haag.

Friesland och GroningenRedigera

Under medeltiden hade Friesland och Groningen ingen feodal landsherre. Det fanns teorier om frisisk frihet som hävdades gå tillbaka på Karl den store, men även dessa områden kom i Karl V:s händer. 1594 var Groningen sist att ansluta sig till de andra provinserna i kriget mot Spanien. Friesland och Groningen hade länge en ståthållare ur en annan gren av huset Oranien än de andra provinserna. Efter en lång vakans i resten av republiken, blev denna frisiska gren arvståthållare i hela republiken.

GelderlandRedigera

Gelderland var i medeltiden del av ett större hertigdome. Hertig Karl av Gelre stred mot kejsaren, men 1543 blev Karl V slutligen landsherre över hela det området som nu är Nederländerna. Sedan anslöt området sig till revolten mot Habsburg och blev Gelderland en av de sju förenade Nederländerna.

Noord-Brabant och LimburgRedigera

Noord-Brabant och delar av Limburg styrdes under republiken av generalstaterna som erövrade områden. Det handlar om delar av de medeltida hertigdömen Brabant och Limburg.

FlevolandRedigera

Flevoland är en mycket ung provins och bildades 1986 på de områden som under 1900-talet hade torrlagts i tidigare IJsselmeer.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ "Administrativ indelning". NE.se. Läst 24 mars 2014.