Ndre Mjeda, född den 10 november 1866 i Shkodra i Albanien, död den 1 augusti 1937, var en albansk poet.

Ndre Mjeda 1966 Albania stamp.jpg

Ndre Mejda påverkades av den jesuitiska författaren Anton Xanoni och den franciskanska poeten Leonardo De Martino. Från 1880 till 1887 studerade Mjeda litteraturvetenskap i en kartusiansk kyrka i Valencia i Spanien, samt retorik, latin och italienska i Kroatien och i Italien i städer som Rom och Chieri. Under studiegången började Mjeda skriva albansk poesi. En av hans mest berömda dikter blev Vaji i Bylbylit (Näktergalens klagan) och Vorri i Skanderbegut (Skanderbegs grav).

Mjeda gav också undervisning i musik i italienska Cremona mellan åren 1887-1891. Han översatte och publicerade även religiös litteratur, av vilka den mest kända är verket Jan Berchmans liv 1892.

Mjeda studerade senare teologi i en jesuitisk skola i polska Kraków and gav undervisning i filosofi och filologi. Han blev bibliotekarie i en skola i kroatiska Kraljevica och antogs som professor i logik och metafysik. Han utestängdes från undervisningen 1898 på grund av en tvist mellan Österrike-Ungern och Vatikanstaten.

Mjeda var ledamot av litterära kommissionen i Shkodra under den österrikisk-ungerska administrationen och medlem i Albaniens nationella församling. Han övergav politiken efter att kung Ahmet Zogu övertog makten och avsatte Fan Noli. Under de följande åren var han pastorat i Kukël och undervisade språk och litteratur i hemstaden.

Se ävenRedigera